- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
421

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Walter Scott och Moore - Walter Scotts biografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle draga fördel. I denna affär ingick han med två
fjärdedelar, James Ballantyne med en fjärdedel, och James’
broder John, som skulle sköta förlaget, med också en
fjärdedel. På sommaren 1809 kom på så sätt huset John
Ballantyne and Comp. till, men Scotts delägarskap i firman var
en hemlighet. Olyckligtvis var förlagets chef allt annat än
danad för sin uppgift. Det sköttes slarvigt, de osålda
restupplagorna växte och växte, visserligen gingo Scotts egna
skrifter förträffligt, men förlagets inkomster på dem
uppslukades av andra misslyckade förlag. Till dessa ekonomiskt
dåliga förlag har dock Scott själv till en stor del skulden,
ty han såg förlagsverksamheten ur en företrädesvis litterär
synpunkt och gav ut en mängd mycket viktiga arbeten,
som blott hade det felet, att de icke kunde säljas; endast
på tidskriften Annual Register förlorade han omkring 1,000
pund om året. För att det skulle gå ihop, fanns då ingen
annan råd än att taga lån, för vilka Scott iklädde sig
borgen. Men Walter Scott, som 1816 övertog det hela
såsom ensam ägare, insåg aldrig, huru underminerad
ställningen var. Han hade kommit in i företaget först av
vänskap för bröderna Ballantyne, till någon del ock av
bibliofilens förkärlek för den vackra typografiska utstyrseln och
till sist av ekonomiska motiv, ty han behövde mycket pengar.
Men han var aldrig inne i företagets ekonomi, var ju fullt
upptagen av sin tjänst och sitt författarskap, och var till sist
en oförbätterlig optimist. Det slutliga sammanstörtandet
kom därför över honom såsom en bomb.

Han behövde mycket pengar — och här komma vi till
ett annat kapitel i hans liv. Jag talade nyss om Walter
Scotts ärelystnad i livet: att en gång sitta såsom
slottsherre på en borg på klanen Scotts gamla mark. Efter sitt
giftermål hade han arrenderat först en, sedan en annan liten
gård på landet, men 1811 inköpte han för 4,000 pund en
större gård, som han gav namnet Abbotsford. För Walter
Scott låg den förträffligt till, ett stycke från den romantiska
klosterruinen Melrose Abbey, och hela trakten var full av
minnen och traditioner ur klanen Scotts historia. Men utom
en bondgård och en avskyvärt ful lada funnos här inga
byggnader, och jordmånen lär hava varit dålig — man
kommer här att tänka på hjälten i The Antiquary, som
också lät lura sig att köpa dålig jord, emedan han på denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free