Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Tragedierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2 6 MARINO FALIERO
brott.“ Till sist införes dogen, som bland sina domare upp-
täcker Michael Steno, vilken redan befriats från sin arrest.
Dogen vägrar stolt att försvara sig och är nöjd att få dö:
Let me die calmly; you may grant me this.
I deny nothing — defend nothing — nothing
I ask of you, but silence for myself
And sentence from the court.
Domen lyder på halshuggning, och i fortsättningen vågar
Byron en sak, som en fransk tragöd på 1600- och 1700-
talen säkerligen ej skulle hava vågat: att på scenen fram-
ställa denna avrättning ända till det ögonblick, då dogen
lägger sitt huvud på stupstocken och mästermannen höjt
sitt svärd. Först då faller ridån.
Man har klandrat detta drama för dess brist på hand-
ling. Men redan referatet torde vederlägga den beskyll-
ningen. Det har också sagts, att Byron här icke kunnat
giva någon karaktärsteckning. Man förstår icke — skriver
t. ex. Elze i sin för övrigt mycket aktningsvärda Byron-
biografi — “hur ett så utvärtes och så obetydligt motiv
kan förmå den gamle dogen till en sammansvärjning mot
staten och allt, som förut varit honom kärt, stort och heligt.
Hade Marino Faliero varit en storslagen karaktär, så hade
han straffat belackaren med sitt förakt, liksom Fredrik den
store lät hänga de nidskrifter, som voro riktade mot honom,
lägre ned.“ Men alla människor kunna nu inte vara som
Fredrik den store, och det oaktat kunna de vara ganska
utpräglade karaktärer och även storslagna. Vad Marino
Faliero beträffar, så är det för det första icke han, som
planlägger sammansvärjningen, utan det är andra. Han
biträder den visserligen, men alls icke uteslutande på grund
av Stenos förolämpning, och han vill icke hämnas på honom,
utan han vill hämnas på hela det adelsvälde, som berövat
dogen all makt och som förtryckte både honom och folket.
En enväldig monark som Fredrik den store kan kosta på
sig ett roligt skryt som i den bekanta anekdot, på vilken
Elze anspelar, men det är förlåtligt, om en härskare med
vår Adolf Fredriks maktfullkomlighet är litet mera känslig-
för förolämpningar. Och — som sagt — denna skymf var
blott droppen, som kom bägaren att rinna över. Marino
Faliero är en hetsig natur, stolt och aristokrat, en frände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
