Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Inledning - Kejsardömets litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 8 2 KEJSARDÖMETS LITTERATUR
tiska intressen, och. frånser man den insats, som emigran-
terna gjorde och till vilken jag sedan skall återkomma, är
kejsardömets litteratur underbart torftig — en naturlig följd
av bristen på en intresserad och förstående publik. Men det
fanns också andra orsaker till den litterära stiltjen. Kejsar-
dömet var och ville vara en reaktion, Napoleon ville åter-
upprätta auktoriteten, som undergrävts av 1700-talets filosofi
och störtats av revolutionen, och han sökte att återställa
denna auktoritet icke blott inom staten, utan ock inom
kyrkan, inom moralen och inom litteraturen. Genom kon-
kordatet av 1802 blev katolicismen åter Frankrikes stats-
religion, för den officiella moralen sörjde polisen, och även
en litteratur återuppstod, som Napoleon sökte att giva samma
drag, som Ludvig XIV:s tid haft. Själv satte han Cor-
neille högst bland Frankrikes författare, och Napoleon var
mannen att trycka sin smak på hela Frankrike. Men han
förbisåg, att man icke kan blåsa nytt liv i former, som
redan äro döda, och att litteraturen för att leva behöver
frihet. Under hans tid var den fullkomligt förlamad genom
en nästan löjligt småaktig censur. Detta var nu visserligen
intet nytt, ty revolutionen hade varit lika, kanske ännu
mera tyrannisk mot alla yttringar av en självständig åsikt.
Men resultatet blev detsamma: det litterära livets förstel-
nande. Och nästan lika fördärvliga voro regeringens försök
att stimulera den litterära verksamheten. Då kejsarinnan
Marie-Louise råkat i grossess, utsattes — efter vad en fransk
litteraturhistoriker berättar — femtio pris för firandet av
denna lyckliga tilldragelse, och han uppgiver, att icke mindre
än 12,730 tävlingsskrifter inkommo. Man har nästan lättare
att förlåta Napoleon, att han lät makulera den färdigtryckta
upplagan av mad. de Staëls De l’Allemagne, än att han
frammanade dessa 12,730 skalder.
Men utan tvivel har Brunetière rätt däri, att man över-
drivit betydelsen av Napoleons personliga ingripande, hans
smak och hans censur. Ett historiskt resultat framkallas av
en mångfald olika faktorer; så även här. Den nya publiken
var, såsom vi sett, en av orsakerna till litteraturens förfall.
Men även andra funnos. Kejsardömet var en period, då en
gammal litteratur dog och en ny växte fram. Den nya
litteraturen uppstod bland emigranterna, den gamla beskydda-
des av Napoleon. Men såsom vi funnit av detta arbetes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
