Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE l’allemagne 617
mannens stolthet främjar mäktigt deras politiska existens;
den goda tanke, som fransmännen hava om sig själva, har
mycket bidragit till det inflytande, de haft på Europa. Tys-
karna däremot äro sachsare, preussare, bayrare, österrikare,
men den. germanska nationalkaraktär, som borde varaderas
styrka, har splittrats i flera liksom själva landet. Tyskarna
äro ärliga och pålitliga, de ha stor arbetskraft och en ut-
vecklad reflektionsförmåga. Men den skarpa skillnaden mellan
de olika samhällsklasserna är till skada. Adeln är alltför
idélös, och de litterära förstå allför litet det praktiska livet.
Fantasien är hos tyskarna starkare än deras esprit, och de
äro mycket tröga i vändningarna. Men så snart man höjt
sig en smula över den allra lägsta folkklassen, får man ett
intryck av detta “inre liv“, denna själens poesi, som är så
karakteristisk för tyskarna. Alla äro de musikaliska. På
söndagarna gå skolgossarna genom gatorna och sjunga
psalmer i kör, och även instrumentalmusiken odlas flitigt.
Men oupphörligen frapperas man i Tyskland över motsatsen
mellan känslolivet och de dagliga vanorna; kulturen och
naturen hava ännu icke ingått någon förening. Hänförelsen
för konst och poesi förenas med mycket simpla vanor. Det
finnes intet land, där kännedomen om antiken står högre,
men icke dess mindre äro levnadsvanorna alldeles urmodiga.
Man sitter vid sin spisel, dricker sitt öl och röker sin tobak,
och ur den tunga och kvava atmosfären kan man ej
komma ut.
Klasskillnaden mellan adel och borgare har också bidragit
till att hos borgerskapet utrota den krigiska andan, under
det att i Frankrike, där skillnaden är mindre skarp, hela
nationen är krigisk. Det är också frågan, om icke den
starka känslan för familjen, vanan att reflektera, det veka
själslynnet alstra fruktan för döden. I regeln har kriget
tre drivfjädrar: kärleken till fäderneslandet och friheten, kär-
leken till äran och den religiösa fanatismen. I Tyskland
finnas både katoliker och protestanter, blandade om varandra,
och protestanterna äro delade i en mängd sekter, men dessa
leva fredligt tillsammans. Religionen har en karaktär av
drömmeri och saknar den energi, som skapar fanatism.
Någon starkare fosterlandskärlek kan ej heller finnas i ett
land, som är delat i så många riken och där tyskar under
århundraden tillbaka slagits mot tyskar. Ett slags opar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
