Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Chateaubriands liv och personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 4 6 CHATEAUBRIAND I ENG-LAND
påmind hos honom. Till en början sökte Chateaubriand
att komma undan, men 1804 flyttade de tillsammans, och
utan att äktenskapet blev särskilt lyckligt, höllo de i alla
fall ihop ända till mad. de Chateaubriands död 1847. Han
hade gift sig utan att vara kär, och det var även utan
någon egentlig entusiasm, som han slöt sig till emigrant-
arméen. I ett slag redan i oktober blev han sårad, höll på
att stryka med, men kom sig och flydde till England. Hans
belägenhet var onekligen ganska dyster med efter sjukdo-
men starkt nedsatta krafter och utan alla tillgångar. Emel-
lertid lyckades han, om ock under svåra umbäranden, att
draga sig fram såsom litteratör och skrev ett större arbete,
Essai sur les révolutions anciennes et modernes, som kom
ut 1797. Dessutom studerade han under denna tid flitigt
och reparerade nu sin förut tämligen bristfälliga bildning.
Religiöst intresserad var han icke, hade snarare 1700-talets
kristendomsfientlighet. Men så mottog han på sommaren
1798 ett brev från en äldre, starkt religiös syster med
underrättelsen, att deras mor avlidit. Systerns uppmaningar
och de sista hälsningar, som den döende sänt honom, skola
då, efter vad han uppgiver, hava åstadkommit en kris hos
honom: “Je suis devenu chrétien. Je n’ai point cédé, j’en
conviens, à de grandes lumières surnaturelles; ma conviction
est sortie du cœur: J’ai pleuré et j’ai cru.“ Alldeles orätt
är detta nog icke. Av hat till den franska revolutionen
slogo emigranterna i allmänhet om till en religiös reaktion.
Och vad Chateaubriand beträffar, var jordmånen redan be-
redd genom hans påbrå, hans första intryck och hans ung-
domsliv, och det var detta svärmiskt religiösa anlag, som
nu kom till ett utbrott, då han fick en hälsning från de
dödas värld. Sin nya världsåskådning ville han framlägga
i ett stort arbete, Génie du Christianisme, vars syfte bäst
framgår av den titel, han först tänkt giva det: Des beautés
poétiques et morales de la religion chrétienne et de sa
supériorité sur tous les autres cultes de la terre. Troligen
började han att skriva det 1798, och redan i augusti 1799
utkom den första delen, tryckt i London; den andra följde
två månader senare. Men i detta skick ådrog sig boken
ingen uppmärksamhet. Chateaubriand arbetade också full-
komligt om den, och i denna nya gestalt utkom Génie du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
