Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Stendhal - De Maistre och Lamennais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MAISTRE 693
DE MAISTRE OCH LAMENNAIS
. Jl
andra Balzacs och Flauberts. Ha-ns idéer voro upplysningens,
men såsom en skarpsinnig observatör av livet förebådar han
den roman, som skulle taga arv efter romantiken.
Restaurationen efter de hundra dagarna följdes, som nyss
påpekades, av en våldsam reaktion, vilken snarare utgick
från folket än från regeringen. Den nya deputeradekam-
maren var mera rojalistisk än konungen själv och fylldes
av det våldsammaste hat mot både republiken och kejsar-
dömet. Under detta “vita skräckvälde“ skola enligt upp-
gift 70,000 personer ha för sina politiska åsikter kastats
i fängelse, i småstäderna skedde fullkomliga pogromer på
bonapartister och “kungamördare“, och det bildades en s. k.
“kongregation“, som skall hava räknat 40,000 medlemmar,
för att kämpa för katolicism och politisk reaktion. Först
vid valen 1817 kom ett svagt liberalt parti till stånd. Men
ända fram till 1830 års revolution gick Frankrikes inrikes-
politik i reaktionens tecken. Denna reaktion var emellertid
icke alldeles ny, utan hade förberetts redan under emigrant-
tiden, särskilt av två författare, Bonald och de Maistre.
Både som stilist och såsom tänkare är den senare den ojäm-
förligt mest betydande.
Joseph de Maistre, som föddes 1753, var till börden ej
fransman, utan född i Savoyen, där hans far var senatens
president. Sonen blev 1788 medlem av denna församling,
men då de franska revolutionstrupperna 1792 erövrade lan-
det, emigrerade de Maistre till Schweiz och flyttade 1802
över till Petersburg, där han blev konungens av Sardinien
sändebud. På denna post stannade han till 1817, bosatte sig
sedan i Paris och avled 1821. Av hans skrifter äro sär-
skilt tre viktiga: Considérations sur la France (1796), Essai
sur le principe générateur des constitutions politiques (1810)
och Du Pape (1819).
Den franska revolutionens statslära hade ju varit Rousseaus
Contrat social, och det är också mot dess idéer, som de
Maistre vänder sig, delvis efter uppslaj
Burkes
till ett hänsynslöst majoritetsförtryck och till statens upp-
,g, som han fått från
förut omtalade Reflections. Rousseaus teori ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
