- Project Runeberg -  Två löjtnanter /
37

(1869) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sd
för sitt dagliga bröds vinnande; och när
han en gång väl blefve kapten skulle hon
nog få ett ännu sorgfriare lif.

Och de väntade åter tåligt år efter år;
men kaptensfullmakten dröjde ännu.

Då tog Alfred slutligen transport till ett
landtregemente; och nu fick Eva icke ens
se sin älskling så ofta som hittills.

Solstrålens förr så rika lockar började
efter hand något glesna, de fingo äfven en
mattare färg, medan kinden fortfor att mista
sin — och den stackars Eva såg slutligen
långt äldre ut än hon i verkligheten var.

Någon gång blef dock allt arbete un-
danröjdt från sybordet och detta i stället
öfverhöljdt med kort. — Eva lade patience.

Med hvilken uppmärksamhet vände icke
den gamla fästmön hvarje kort om, öfverfor
med blicken de särskilda raderna och högar-
ne för att se om korten låge gynnsamt.

Eva rådfrågade kortlekens orakel, om
hon snart skulle få på de bleknade lockar-
ne lägga en myrtenkrans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/am2lojtn/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free