- Project Runeberg -  Två löjtnanter /
92

(1869) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

— Nej, men man förändrar sig icke blott
till det yttre, utan äfven till det inre, och

"= det är icke minst fallet med fruntimmer.

— Du talar, för din ålder och din er-
farenhet, rätt förståndigt, — anmärkte den
gamle herren — men jag säger dig, Fritz, att
om också håret blir grått, så förblir hjertat
dock ungt. Kan du icke se det på mig?

— Käre onkel, misskänn mig icke! —
sade löjtnanten och tryckte varmt hans hand.
— Jag ville bara ge onkel det rådet, att
personligen uppsöka fröken Helena och ej
skriftligen binda sig genom ett bref.

— Hm! — sade ryttmästaren och till-
lade efter ett kort begrundande — det är
sent nu, jag tror vi gå och lägga oss.

— Ni är väl icke ond på mig, onkel? .
— frågade löjtnanten i den hjertligaste ton.
— Ni vet ju att jag älskar och vördar er
som en son.

— Ja, det är sannt, du är en bra poj-
ke. Men god natt nu!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/am2lojtn/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free