Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
med systersonen uppnått det gemensamma
gästrummet. — Då jag för tio år sedan
fick dem från skräddaren, skref jag honom
genast till att de voro för trånga, men han
svarade mig då helt tvärsäkert, att de nog
skulle ge med sig. Der ha vi det nu: de
ha gått alldeles tvärsaf.
— Onkel lille, det bevisar ju allra bäst
att de ha gett med sig, — anmärkte löjt-
nanten skrattande — och för öfrigt är det
stor skilnad på onkels vidd nu och för tio
år se’n.
När man i matsalen hört herrarne vara
komna upp i trappan, utbrast Charlotte i
ett högt skratt.
— Märkte du, syster Helena, — sade hon
— hvilken olycka den gamle tjocke herrn rå-
kade ut för, när han steg upp ifrån bordet?
— Tyst, Lotta! — ropade den äldre
damen förtörnad. — Du borde skäms för
att skratta åt något sådant.
— Ack, Helena, jag rår verkligen icke
för det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
