Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Men Helena anade dem måhända dock,
då hennes hjerta slutligen öppnat sig på
nytt, och hon inbjöd honom vänligt, att än-
nu några dagar med systersonen qvarstanna
i hennes hus, och han kunde ej afslå detta,
om han än hade velat det.
Emellertid fördref äfven det andra paret
på ett rätt intressant sätt sin tid och fann
stort behag i hvarandras sällskap. Charlotte
var i sjelfva verket ej längre ett barn och
hon var ej heller en sådan der svärmande
månskenssylfid, som löjtnanten alls icke skulle
ha kunnat fördraga. Hon var tvärtom en
rätt glad och liflig flicka, som den äldre sy-
stern i sitt pruderi endast för ett ögonblick
kunde sätta tvångets tumskrufvar på. Löjt-
nanten svor också, likasom muselmannen,
vid sitt skägg, att han ännu aldrig hade sett
en mera älskvärd och förtjusande engel.
Han hade låtit undfalla sig ett ord derom,
att onkeln ämnade en längre tid qvarstanna
på Stenshof, och Charlotte, som nu bemärkte
det förtroliga förhållandet mellan systern och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
