Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
fria naturen, kommer dem nu till hjelp och
bidrager i ej ringa mån att dölja deras flykt.
Snart ha de uppnått den närbelägna barr-
skogen och gå vid hvarandras sida allt tryg-
gare mot insjöns strand, der farkosten står
redo att föra dem från förtryck till frihet.
Lyckliga villa!
I sin bädd låg ryttmästarn och sof som
ett godt barn. Hans systerson hade så tyst
och försigtigt lemnat rummet, att den gamle
herrn dervid ej blifvit det ringaste störd.
Men plötsligen blef hans lugna slummer
nu afbruten; han blef först halfvaken och
tyckte, att någon tyngd hvilade på hans
skuldra, och straxt derpå kom han till fullt
medvetande af att det var en menniskohand
som vidrörde honom.
Detta var midti den djudaste fred en o-
väntad öfverrumpling, och vår gamle kriga-
re for derföre häftigt upp och ropade med
skallande stämma ett ,,wer da?”
— Om förlåtelse, nådig ryttmästare! —
svarade en ödmjuk röst, som kom från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
