- Project Runeberg -  En amerikaresa 1920 /
254

(1920) [MARC] Author: Helmer Key - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. När skogarna börja tryta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

Ökningen i förbrukningen är också ofantlig. År 1899
uppgick hela unionens konsumtion till 569,000 ton och
nådde 1918 1,760,000 ton.1 Per capitakonsumtionen var
1880 3 pund och 1919 33 pund. Konsumtionen har på 40
år stegrats 11 gånger, medan produktionen 1909—1910
förblivit så gott som stationär.

Den officiella rapporten påpekar det riskabla i detta
tillstånd och framhåller bland annat, att tillförseln när
soin helst kan hämmas genom eventuella exportförbud i
de producerande länderna. Sådana exportförbud existera
för övrigt redan i Newfoundland och delvis även i Kanada,
som även torde i det närmaste ha nått sina
produktionsmöjligheters yttersta gräns. Från Newfoundland är all
export av massaved förbjuden och i Kanada ha samtliga
stater förbjudit export av massaved från krondomänerna,
vilket är så mycket betänkligare, som dessa utgöra en
väsentlig del av skogstillgångarna både i Kanadas östra
och västra delar.

Förenta staterna ha emellertid möjligheten att öka sin
trämassetillverkning i viss utsträckning. Att så dock icke
skett efter 1909, beror på den omständigheten, att
pappersindustrien rent geografiskt sett icke förmått följa
sågverksindustriens vandringar.

Sågverksindustrien flyttar nämligen allt efter
virkestillgångarna, men det är mycket dyrbarare att flytta ett
pappersbruk. En mängd sågverk ha nedlagt sin drift i de
östra staterna och vid Stora sjöarna. Men de
pappersbruk, som uppstått där, ligga kvar. Följden har blivit,
att dessa bruk måste hämta sitt’ råmaterial från allt längre
bort liggande produktionsorter; en järnvägs- eller
vattenvägstransport pä över 500 engelska mil är inte ovanlig.
Flottning på floderna förekommer som bekant nästan aldrig.

1 Till skillnad från engelsmännens ton = 2,240 lbs. = 1,016 kg. räkna
amerikanerna ofta med s. k. short ton, innehållande endast 2,000 lbs., vilket
utgör omkring 900 kg. Då det icke särskilt angives, kan man emellertid
utgå från att det engelska tonmåttet ligger till grund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amresa20/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free