Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en Proudhon, en Bakunin, en Reclus, en
Krapotkin, en Most, Spies, Malatesta, Merlino, men de
referera sig till detaljer endast, icke alls till principer.
Idéerna äro desamma; de allmänna linjerna
desamma, likaså kunna vi säga att det existerar en
anarko-socialistisk doktrin. (Jfr C. J. Björklunds artikel
»Anarkistiska reflexioner» i Röda Fanor, årg. 1923.)
Enskilda bland skriftställarna kunna också med
förkärlek ägna sin samhällskritik åt vissa sidor av
samhällslivet. Proudhon ägnade sig förnämligast åt den
ekonomiska; Bakunin åt den politiska; Krapotkin åt
den sociologiska kritiken; Stirner åt de abstrakta
eller filosofiska frågorna om jaget och dylika
metafysiska spörsmål, varigenom han blivit den filosofiska
individualismens hänsynslösaste apologet. Proudhon
blev därigenom en ekonomisk organisatör; Bakunin
de politiska sammanslutningarnas förespråkare;
Krapotkin apostel för moral och humanitarism, i det
stora hela sålunda en fortsättare av Proudhon, hos
vilken plikt och moral och rättfärdighet inta en
utomordentlig plats. Proudhon och Krapotkin äro
sociologerna bland anarkisterna.
Hos den ena författaren kan även en särskild
dygd eller faktor framhållas framför andra dygder
eller faktorer. Sålunda blir för Proudhon rättvisan;
för Stirner den individuella friheten respektive
makten, som filosofisk spekulation driven till sin yttersta
konsekvens; för Bakunin den uppbyggande
förstörelsen; för Tolstoj den religiösa fördragsamheten;
för Krapotkin människokärleken högsta lag, norm
eller rättesnöre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
