Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Nya synpunkter och utgångspunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är tvivelsutan en produkt: av tidsomständigheterna,
av förutvarande mestadels dåliga förhållanden och
är då icke av primär utan sekundär natur.
Idealets upprinnelse ligger i de kända och smärtsamt
kända nedtryckande förhållandena såväl för
nutidens som för de framfarna tidernas människa.
Alltid gå fakta, upplevda händelser, före idéerna.
(Se Holmberg, Sociologins allmänna väsen, 1923,
s. 76, 78.) En anarkism, som till väsentlig del är
baserad på naturrättens teorier, blir efter mitt
förmenande mer dogmatisk, stereotyp och abstrakt än
anarkismen är eller behöver vara.
Jag tror därför för min del att anarkismen är
bättre betjänt av rättssociologin, d. v. s. rätten,
betraktad sociologiskt, från socialdynamiska
synpunkter, befriad som den då är från de tröstlöst
enformiga spekulativa tankegångarna eller maximer
å la Kant, vilka aldrig komma till sin rätt utan
mest tjäna retorikens, talkonstens språkfinesser.
Sociologin, den realistiska nämligen, rör sig däremot
med ett ständigt levande, historiskt material. De
allmänna idéerna äro icke en produkt apriori, såsom
metafysikern tänker sig dem utan resultatet av det
sociala livets egen evolution.
Anarkismen har, såsom vi sökt framhålla,
faktiskt haft sin egen kontinuerliga historiska
utveckling, som är en borgen för dess fortbestånd.
Därför skall anarkismen och dess talesman i Sverge,
ungsocialismen, äga sitt fulla berättigande som en
idé- och kulturrörelse. Stammler har fördenskull
rätt i sitt omdöme, när han erkänner, såsom vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
