Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckts och översatts av den senare tidens anarkister, samt En
faders samtal med sina barn, 1770.
Sylvain Maréchal, vilken står som författare av Babeufs De
jämlikas manifest, varest bland annat finns en så lydande sats:
”försvinn, upprörande gränser mellan härskande och behärskade”,
blir sedan om icke helt och hållet sin ungdoms ideal otrogen så
dock en man som först ”tjöt med vargarna” och sen drog sig
tillbaka kanske mest för det han var en ropandes röst i en tid av
stats-förhärligande och revolutionsdiktatur, så synes åtminstone Nettlau
vilja betrakta honom.
I sin sång Livre échappé au déluge (En syndafloden undsluppen
bok) 1784, förkunnade Maréchal patriarkalisk eller pastoral
(herde) anarkism. Här besjöng han i likhet med andra den tidens
diktare herdelivets natur- eller paradisliv som motvikt mot tidens vilda
jakt efter pengar. Men som han i denna herdediktning anslog en
anarkistisk ton, så blev han en representant för
”herdeanarkismen”. Han hade två år förut utgivit en samling ”herdesånger av
herden Sylvain”, betitlad Guldåldern (L’age d’or).
Som associationsteoretiker (”associalist”) uppvisar Charles
Fou-rier i sina arbeten starkt framträdande anarkistiska inslag framför
allt genom hans lära om arbetets och sysselsättningarnas
omväxling. Hans och hans skolas valspråk var alltid: fri och frivillig
association av kapital, arbete och talang. Fourier hade även som
bekant uppgjort plan till ett federerat världsförbund, för vilket
Bakunin sedan gjorde sig till språkrör och blev en av dess främsta
förkunnare.
Theodor Hertskas frilandslära — ett av hans arbeten En resa
till Friland finns översatt 1895 •— betecknas vanligen som
”halvanarkistisk” i sin egenskap av ”socialliberalism” som eger i dag i
Franz Oppenheimer sin förnämsta representant.
Av äldre, den nyare tidens samhällsutopier anföras vanligen
som anarkistiska (vi kunna ej återge alla utan endast några av de
mest kända och omtalade) :
Gabriel Foignys anonymt utgivna bok La terre australe connue,
mer bekant under titeln av en senare omarbetning Jacques
Sa-deurs äventyr vid upptäckten av och under resan till Sydlandet
(la Terre australe), d. v. s. Australien, 1676, betecknad av
Nettlau som ”den första utopi som i stället för frihetliga episoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
