Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De socialistiska idéerna i Internationalen — Autoritära och mutuellistiska kommunister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produktionen, skött även den av staten, skulle
organiseras på samma halft militära sätt.[1]
Samma idéer voro utspridda vid tiden för
Internationalens grundande och de fortsatte att
cirkulera ännu mycket senare: i Frankrike bland
Blanquisterna, i Tyskland hos Lassallianerna och
socialdemokraterna.
Å andra sidan voro anhängarna av Robert
Owen diametralt motsatta dessa jakobinska idéer.
De vägrade absolut att ta sin tillflykt till
regeringsmakten, och räknade isynnerhet på
arbetarföreningarnas (Trades unions) aktion för att göra
revolution och införa ett socialistiskt samhälle.
De engelska Owenisterna ville ej kommunism;
men de fäste, liksom de franska fourieristerna, en
stor vikt vid kommunerna och fritt konstituerade
grupper sins emellan förenade, som i gemensamhet
ägde jorden och verkstäder, såväl som depôter
för det som deras medlemmar producerade. De
arbetade, antingen gemensamt eller var för sig —
enligt produktionens behov, och ersättningen för
arbetet i kommunen eller gruppen, såväl som för
utbytet mellan kommunerna, utgår i arbetspoletterna.
Dessa representera den mängd av arbetstimmar
som var och en givit på jorden eller i
verkstäderna som tillhöra kommunen. Eller också
betalas man av kommunen för de varor som
fabricerats individuellt och förda till de kommunala
bytesdepöterna.
Samma idé om ersättning i arbetspoletter
accepterades, som vi sett, av Proudhon och
Mutuellisterna. Också de förkastade statsmaktens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
