Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i verkligheten ej är annat än en tillbyggnad — skadlig
och onyttig, som för oss, européer, daterar
sig från femtonde och sextonde århundradet: en
tillbyggnad gjord i kapitalismens intresse, och
som redan i Antiken orsakade Roms och Greklands,
såväl som andra Orientens och Egyptens
civilisationscentras, fall.
Auktoriteten som konstituerades för att i ett
gemensamt intresse förena ädlingen, prästen,
soldaten och domaren och som under hela historiens
lopp varit ett hinder för människans försök att
skapa sig ett fritt liv — denna auktoritet kan
aldrig, ej mer än cesarismen, imperialismen eller
kyrkan, bli ett befrielsevapen.
I den politiska ekonomien har anarkismen
anlänt till den slutsatsen att det nuvarande onda
ej ligger i det att kapitalisten tillägnar sig
“mervärdet“ eller den rena vinsten, utan i den
omständigheten att denna rena vinst är möjlig.
“Mervärdet“ existerar blott emedan millioner människor
ej ha det de behöva för att föda sig, med mindre
än att de sälja sina krafter och sin intelligens
till ett pris som gör ren vinst och mervärde
möjlig. Det är därför vi tänka att det i den
politiska ekonomien framförallt gäller att studera
kapitlet om konsumtionen och att revolutionens
första plikt måste bli att upphjälpa konsumtionen
så att bostad, föda och kläder garanteras alla.
Våra förfäder 1793—94 förstodo detta.
Rörande produktionen bör den organiseras så
att samhällets viktigaste behov först och snabbt
tillfredsställas. Det är därför som anarkismen i
nästa revolution varken kan se utbytandet av
“arbetspoletter“ mot guldpengarna eller den
nuvarande kapitalismens utbytande mot statskapitalism.
Den ser däri ett första steg mot den fria
kommunismen, utan stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
