Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första bandet. I. Häftet - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SR a
mare betraktande sade hon, att det var knö-
] lar, stora som fingerändar, emellan hvilka vo-
ro betydliga fördjupningar. Häröfver låg ut-
bredd en fin hinna, som ej sänkte sig ned emel-
lan knölarne. Uti desse gingo åt alla håll en
mängd fina, mörkblå strålar, bvilka hon slut-
ligen började sjelf anse för ådror. — Hon om-
talade en hinnaktig skiljevägg, som ifrån ett
slags hvalf upp i hufvudet sänkte sig ett styc-
ke nedåt, och delade sålunda bhjernan i 2 lika-
dana delar. — Djupt in i hufvudet voro 2
tomma rum, ett på hvardera sidan, som sträck-
te sig framifrån bakåt, ungefär öfver hufvu-
dets halfva längd. Emellan dem låg en skil;e-
vägg, som hon kallade balk, och hvilken upp-
ät var ungefär tums tjock, men nedåt ganska
tunn. Denne balk gick rakt fram; men på
yttre sidan voro rummen mera bugtiga. Rum-
men lågo med främre delen horisontelt: bak-
åt delade de sig i 2 delar, af hvilka den ene
krökte sig ned åt örat. Emellan dessa rum och
ögonen var något slags samband, hvilket hon
likväl ej tydligen kunde urskilja, eller be-
stämdt uppgifva. I rummen låg någonting,
som hon kallade grums; men som hon ej vi-
dare kunde beskrifva, än blott att det var
mörkt, och liksom små-knutigt. Detta grums
tyckte hon stundom vara egentliga sätet för
bultningen i hufvudet ; stundom åter tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
