Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första bandet. III. Häftet - Små och nästan omärkliga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vw 132 —
Jag , genom handens påläggning, kunde häfva
dem: men det oaktadt blef jag hjerteligen
glad, då jag, efter länge fortsatt väckande
magnetisering, omsider såg henne öppna ö-
gonen. — Betagen af det jag sålunda hade
erfarit, började jag redan samma afton grund-
ligt studera läran om An. Magnetism, och
meddelade följande dagen Fru N. mitt hopp,
att möjligtvis kunna bota hennes dotter ge-
nom detta osynliga läkemedel. —
Med hvarje magnetisering tilltog nu min
förvåning öfver hvad jag erfor, samt min för-
öd mjukelse att nödgas tru på ting, till hvil-
kas förklaring förnuftet knappt anade någon
möjlighet. — De rön jag sålunda hade gjort,
ej allenast hos M:ll N., utan äfven hos an-
dra sjuklingar, på hvilka jag bade börjat an-
vända Ån. Magoetism, ansåg jag för min pligt
att ofördröjligen meddela Allmänheten, för
att derigenom fästa dess uppmärksamhet på
detta så högst vigtiga ämne. — Jag tyckte
mig liksom kallas till vittne af den, inför verl-
dens domstol, misshandlade Sanningen; och.
ryste för blotta tanken att ett enda ögonblick.
onödigtvis uppskjuta med afgifvandet af det–
ta mitt offentliga vittnesbörd. — Den omväg,
hvarpå jag tillförene hade ärnat försigtigt sö–
ka insmyga An. Magnetismen i mitt Fädernes
land, ansåg jag nu för en brottslig feghet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
