Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maria (tvunget). Tycker du del?
Anton. Ja min sann! Oeh jag vet att Galim är
mycket svag för landlliga skönheter!
Maria (som förut). Jaså.
Anton. Ja, naturligtvis i konstnärligt hänseende!
Anna-Stina (för sig, i det hon kastar
beundrande blickar på Maria) Herre Gud, livad den
raam-selln är fin och vacker! Kan hon känna afiilaren?
Anton (närmar sig Anna-Slina. medan Maria
synes betrakta taflorna, men i smyg mönstrar Anna
Slina). Hvad gör du här, milt vackra barn?
Anna-Stina (blygt). Jo, jag väntar på afiilaren.
Anton (skrattande). Afritaren! det var en bra
benämning., det skall jag kalla houom för hädanefter!
— Hvad vill du honora då?
Anna-Stina. Jo> jag har kommit hit för te helsa
pä honom.
Anton. Jaså, ni ä1 således gamla bekanta ?
Anna-Stina. Ahja, han var nere i sockna hos
oss i fjol somras ! Och då sa’ han åt mig att om jag
kom opp te’ Stockholm, så skulle jag helsa på hos
’en . .
Maria. Han ämnar förmodligen måla utaf din
(lrägt?
Anna-Stina. Nej, inte nu . . för det gjorde han
så måuga gånger derhemma . . och lian sa’ alltid alt
han ville inte rita af någon annan, för alt — att —
(stannar förlägen.)
Anton. Nå . . för att? Fortfar bara!
Anna-Stina. För att han tyckte så mycket om
mig, sa’ han!
Maria (med en otålig rörelse). Låt oss gå,
Anton . . din vän tycks i alla fall inte komma tillbaka.
Anton. Ahjo, han kommer nog strax . . och det
är rätt roligt alt höra det här naturbarnet pratal Hvad
Iteler do, min flicka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
