Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Hemfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMFÄRDEN
om Karl-Arlur. Då Karl-Arlur sprang ner till isen, hade vi
kommit överens att råkas hos en av smederna, och jag satt
och väntade i flera timmar. Till sist gjorde jag en förfrågan
på brukskontoret och fick då veta, att han hade blivit sjuk
och att kommerserådinnan hade tagit honom med sig i sin
släde. Det är ju så vackert och vänligt. Hur är det man
säger? "Gammal kärlek rostar inte."
— Du kommer manstark, Thea, anmärker Charlotte helt
lugnt.
— Det var en sådan tur för mig, att två av våra bästa
vänner kom åkande vägen fram just i kväll. De lovade
genast hjälpa mig att skaffa Karl-Artur till rätta. Ack,
kommerserådinnan kan inte tro hur mycket gott Karl-Artur
har verkat bland landsvägsfolket och hur omtyckt han har
gjort sig. De vill ha honom tillbaka till varje pris.
— Jag förstår, att du tänker ta honom med våldsmakt,
om jag nekar att lämna ut honom.
— Inte med våld, kommerserådinnan, det är inte på något
sätt meningen. Men vi ville vara säkra om att Karl-Artur
skulle få följa sin fria vilja och vända tillbaka till oss, om
han så önskar.
— Det finns inget tvivel om vad han önskar, Thea. Han
har uppehållit en artig konversation med mig den sistat
timmen, men han är mycket uttråkad och är förfärligt glad,
att du är kommen. Jag håller visst inte kvar honom. Säg
du åt dina vänner, att de där dragna knivarna, som blänker
omkring mig, inte behövs. Du får ta honom.
Thea Sundler, som troligtvis har väntat sig ett ihärdigt
motstånd, blir så häpen, att hon ingenting svarar.
— Ta honom du! upprepar Charlotte med höjd röst. Ta
honom, och gör slut på honom! Jag trodde, att jag skulle
kunna hjälpa honom, men jag kan inte. Han är utan vett
och förstånd. Han sitter här med två människors liv på
samvetet, och han vet knappast om det. Bort med honom!
Bort till lögn och brott och elände! Ner i dypölen med
honom! Han är nöjd med det, som han har gjort i kväll.
Det inger honom ingen förskräckelse. Han vill inte ändra
sitt liv. Han vill fortsätta som förut. Bort med honom!
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
