Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fört på alla skolans stadier. Men med många bland det
erfarnare skolfolket delar hon den åsikten, att det icke är endast
studierna, som undergräva flickornas hälsa, utan ofta lika
mycket det moderna stadslivet med dess nöjen och nattvak.
Prof. Lehmann går så långt, att han anser det vore allra
bäst, om flickorna liksom förr i världen slutade skolan vid
14 år. Han inser dock, att detta under nuvarande
förhållanden vore omöjligt. Vi tillägga, att en sådan anordning skulle
vara rent av skadlig, ty, som han själv i ett annat
sammanhang anmärker, det är vid den åldern som flickan i psykiskt
avseende utvecklar sig rikast och hastigast. Att lämna själs- ^
livet utan näring dessa år, då alla intryck, både goda och onda,
storma in över den unga själen, skulle betyda icke endast
förlorad tid, utan i många fall också snedvriden och osund
utveckling. Möjligare att realisera är förf:s förslag att mellan
de vanliga studieåren skjuta in ett skolår med övervägande
praktiskt arbete. Denna plan, som rätt ofta förts fram i
pedagogiska diskussioner, har blott den i ekonomiskt avseende
viktiga olägenheten, att den måste förlänga flickans skoltid med
ett år. Likväl börjar man nu i flickskolan pröva anordningar
i liknande riktningar.
I Norge har under det senaste kvartseklet samskolan
absolut dominerat och flickskolor varit undantag. Numera höras
där i landet starka protester mot samskolan och dess
jämnstrukna fordringar för gossar och flickor. Så har Kristiania
lärarinneförening i en officiell förklaring på det bestämdaste
avrått från införande av samundervisning vid Kristiania
folkskolor och därvid bl. a. uttalat följande:
Man har gennem vundne erfaringer ikke kunnet faa øje paa de mange
fordele, som fællesundervisningens forkæmpere har bebudet. Tværtimod
har det vist sig, at gutter og piker gj ensidig ingen gavnlig inf lydelse
har haft paa hinanden, ligesom fællesskolen har lagt hindringer ivejen
baade for undervisningen og opdragelsen.
För närvarande har man i Norge liksom hos oss en stor
skolkommission, som skall stöpa om skolväsendet. En av de
viktigaste frågor den har att behandla tycks bli den om ett
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
