280 (Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femte delen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men man kunde ock vara frestad att däri se, ej en
själfständig jutsk språkutveckling, utan en, för öfrigt helt
naturlig, inverkan af de sällandska och skånska
munarterna[1], motsvarande den som ofvan blifvit antagen
för den händelse att of i ESL. uppfattas såsom hafvande
inträngt från jutska munarten, dock där medelbart genom
VSL. — Rörande handskriften L må till sist anmärkas,
att den troligen ej är en afskrift af den Ostenska
handskriften, så som Kolderup-Rosenvinge, JL., s. XIII,
antager. Jag vill här blott påpeka två omständigheter, som
tala däremot. I början af Företalet har L æuær, men
den Ostenska handskriften den vrängda formen æruær.
I slutet af Företalet har L en märklig variant, som jag
ingenstädes återfunnit. Det heter nämligen där: Hertogh
abel kristofor svn (son) . Ok vffæ ... (FI. och A ha
... kristofor (cristofer) . oc ...).
Upsala 31 december 1877.

[1] Jämföras kunna flere fall, där L möjligen kan anses visa spår af
dylikt inflytande. Så träffas i L, I, 57, myllæ ett par gånger i texten,
som eljest oftast har mylnæ, mylne i registret och flocköfverskriften —
FI. och A ha blott mylnæ, mylne (jfr om den assimilerade och den
oassimilerade formen af detta ord Lyngbys s. 216 härstädes anförda skrift
Udsagn. böjn. s. 1—2) —; I, 51 byggiæ i texten och flocköfverskriften,
byggiæ i registret, där FI. har byggi och A likaså på det första stället men
byggiæ på de båda andra (jfr Lyngby, Udsagn. böjn. s. 28, 34, Såby
ANO. 1872 s. 201); allmänt bruten form af verbet stæla, såsom II, 90
registret stial, flocköfverskrift och text stiæl, II, 95 stiælæ, II, 101
forstiælæ, -styælæ, stiæl, III, 47, i registret och flocköfverskriften stiæl
(intet motsvarande i FL, A), medan FI. och A öfver alt ha stælæ, stæl
(stel), utom en gång, (II, 101), där A har stiæl bredvid forstælæ. Eller
månne dessa nu anförda former i L böra förklaras såsom tillhörande
en annan jutsk munart än den i FI. återgifna (men närmande sig
den i A)? (Jfr med afseende på stælæ—stiælæ Såby, ANO. 1872 s. 200,
210 — 211).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/antiqtid/5/0292.html

		Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femte delen / 280 (1864-1924) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|