Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på 8:de: rikt år med godt fiske; på 9:de: lycka med får
och lamm; på 10:de: »tå skäl mycket stort wäder warda,
som plågor och slag tillförer the Lärda»; på ll:te: Dagg
och ’heelsoot’; på 12:te: krig och öfvervåld.
Bonde-Practica 1703.
26. Om solen skiner på juldagen blott så lång stund,
som behöfves för att sätta sig på en häst, så blir rågen god.
Småland (Norraby).
27. Den 31:ste. Regnar det nyårsafton, så blir
höbergningen svår.
Vestergötland.
XXX. Påsken och de rörliga högtidsdagarne.
1. Är det klart väder på palmsöndagen, förväntas
torr sommar.
Sibyllæ Spådom.
2. Är klart väder på palmsöndagen, får kornet god
växt.
Bonde-Practica 1703. Vestergötland.
3. Sådan väderleken är på askonsdagen, sådan anses
den blifva hela fastan.
S. Dalini almanack. Linköping 1665.
4. Dymmelonsdagen bestämmer väderleken under vår
och sommar.
Vestergötland.
5. Nordanväder i dymmelveckan betyder missväxt.
Sibyllæ Spådom.
6. Blåser nordlig vind på långfredagen, lönar det
sig ej att göda åkern, men är den klar, blir god vårråg.
Vestergötland.
7. Om påskdagen är regnig blifver det året litet
foder; men är den klar, blir godt bete och mycket smör.
Sibyllæ Spådom. Bonde-Practica 1703.
8. Regnar det påskdagen och två följande söndagar,
godt år.
Vestergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
