Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXXIII. Tecken af öfriga himmelskroppar.
1. När stjernorna häftigt tindra och tyckas likasom
skulle de falla af himmelen, blir stort oväder.
M. Freunds almanack 1659. Dalin 1665. Elvius 1703.
2. När stjernorna ’de tre vise män’ (Orions bälte?)
trettondedagsaftonen synas midt på fästet, bör man så
ärter på kullar, men synas de lägre, bör man så dem i
dälder. (Beror naturligtvis på, vid hvilken timme man
sett efter!)
Vestergötland.
3. Stjernfall bådar väderskifte.
Vestergötland. Småland.
4. När stjernorna ’drypa’ blir det kallt.
Småland.
5. När vintergatan är klar, blir det kallt,
Östergötland. Burman.
men är den dunkel med mörka fläckar, så blir
våt snö eller töväder.
Burman. Elvius.
6. Snön kommer från vintergatan, och om våren
kan man se på den, om der finnes mera qvar, som skall
ned. (Huru?)
Vestergötland.
7. När stjernorna om vinteraftnarna tindra klart,
och liksom falla, bebådas stark, men ej långvarig kyla;
men om detta öker efter midnatt, kan man med säkerhet
vänta stadig köld.
Burman.
8. Då stjernskott synas, följer alltid blåst från det
håll de skjuta; komma de från flere håll, bebådar det
storm och oväder.
Burman.
9. Om stjernorna synas röda och liksom ludna,
betyder sådant regn och sydvind.
Elvius. Burman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
