Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och riksdagen beslöt en nedsättning af 150,000 riksdaler årligen i krcditivbeloppct.
Denna nedsättning har visserligen icke fortgått jemnt, men si besynnerliga äro
händelsernas gång, att, när efter ojemna nedsattningar och mycket ihärdigt mot»
stånd från byråkratiens sida, riksdagen slutligen med 1874 års utgång eller efter
aderton års förlopp beslöt indragandet af den sista återstoden af detta kreditiv,
jemnt 150,000 riksdaler om året skulle varit den amortering, som erfordrats för att
komma till samma resultat.
Ulldiskonten var också en liten lånerörelse, med hvilken Kommerce kollegium
sysslade. Besynnerligt nog hade ulldiskonten kreditiv på Kiksgäldskontoret. Vid
1859 och 60 års riksdag väckte jag motion om ulldiskontcns upphörande och ut»
skottet tillstyrkte motionen, men den vann icke riksdagens bifall. Vid 1862—63
års riksdag förnyade jag samma motion, som äfven då vann utskottets tillstyrkan
och blef riksdagens beslut di i öfverensstämmelse dermed. Denna lilla inrättnings
öde var sålunda afgjordt.
Jag har sedermera äfven väckt motion om Manufakturdiskontens forlagslåne»
rörelses upphörande pi det att Kommerce.kollegium icke vidare med nigon slags
linerörclsc må besväras, och hyser jag det bästa hopp, att äfven den framställ»
ningen slutligen skall vinna statsmakternas bifall.
Konvojkommissariatet var ett slags cmbetsverk, der elfva personer uppburo löner
och arfvoden, och hela verkets sysselsättning inskränkte sig till en bokföring med
44 conti. Jag väckte vid 1859—60 års riksdag motion om denna anstalts indrag»
ning och riksdagen biföll motionen, samt ingick den 22 Oktober 1860 till Kongl.
Maj:t med en skrifvelse om Konvojkommissariatets upphörande.
Vid alla lägliga tillfällen har jag alltid offentligen beklagat att Statens bok»
föring icke hunnit närmare vår tid, än att Statsrevisorer granska räkenskaper, som
sluta aderton månader före granskningens början.
I allt hvad som angår administrationen har jag röstat för förenkling och for
löneförbättringar, för att göra embetsmännen ställning dräglig.
Vid 1S53—54 års riksdag väckte jag motion om bildandet af en pensionsfond
för Sveriges handelsflottas sjöfolk. Utskottet förklarade »saken behjcrtansvärd,
men förslaget ej nog utarbetadt», hvarför utskottet tillstyrkte en underdånig skrif»
velse, som också blef aflåten, och har sedermera en dylik anstalt kommit till stånd
år 1864.
Vid 1856 års riksdag väckte jag fråga om fyrskepps utläggande på Finngrun»
den och tvenne andra fasta fyrar i Norrländska farvattnen. Riksdagen biföll
framställningen.
Med omvexlande lycka har jag förfäktat sjöfartens gagn och bästa, såsom t. ex.
angående skeppsmätningen, hamntaxorna och lotsväsendet. Jag har jemväl väckt
fråga om Baggensstäkets upprensning och om Skeppsholmens öfverlemnande till
Stockholms stad i och för handelns behof. Jag afsåg dermed att gagna handeln
och betrygga hufvudstaden i händelse af krigsfara. Denna framställning förklara»
des, då den af mig vid tvenne riksdagar såsom motion gjordes, vara »en fram»
tidstanke»; emellertid hafva sedan dess på Skeppsholmen så betydliga byggnader
och andra anläggningar blifvit gjorda, att mycket större hinder komma att möta
denna tankes utförande i framtiden, än då den vid 1856—58, samt vid 1862—63
årens riksdagar af mig motiverades. När krig utbryter, måste denna flyttning ske,
ty en krigsdepot midt uti en obefästad stad, är en besynnerlighet, hvars make
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
