Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelf den frågan, om icke civilingeniörens lugna ära vore att
föredraga framför det bullrande och skräckinjagande rykte, som
följer dem, hvilka liksom han tillbragt sitt lif på stridsfältet,
i slagtningens tumult. Riquet blef icke allenast ryktbar genom
sitt stora värf, utan äfven genom de svårigheter han hade
att bekämpa för att vinna sitt mål.
Tanken att till största nytta för handeln förena de båda
hafven genom gräfning af Languedoc-kanalen hade
framställts i Karl den niondes råd och sedan återupptagits af
Sully och Richelieu, - men hvarken Henrik den fjerdes eller
Ludvig den trettondes ministrar hade gjort något för idéns
förverkligande, emedan de voro upptagna af andra planer.
En dag mottog Colbert en skrifvelse från en adelsman i södra
Frankrike vid namn Pierre-Paul Riquet de Bonrepos, hvilken
meddelade honom en sedan flere år tillbaka uppgjord och
öf-vervägd plan, som gick ut på ingenting mindre än att
förbinda Medelhafvet med Atlanten genom en farbar kanal.
»Colbert beundrade enkelheten i utförandet af det stora
företaget. Riquet och Colbert voro värdiga att förstå
hvarandra. Ministerns beundran spred sig snart till
monarken, allt som bar prägel af storslagenhet, behagade Ludvig
den fjortonde. Han antog med förtjusning det förslag, som
lofvade att blifva ett nytt minnesmärke från hans regering
och som kunde öka hans ära. Komiterade utnämdes; Riquet
utvecklade sina planer för dem och förde dem ned i dalarne
vid Montaigne-Noire. Der lemnade han upplysningar om de
framströmmande vattendragen och påpekade möjligheten att
samla dem vid en kulminationspunkt i Languedoc, for att
sedan sprida dem från öster till vester. Komitén vågade icke
tro sina ögon, förvånad öfver dessa nya och okända medel,
utan tviflade på det påtagliga. En kanal, som med konst
leddes ända till delningspunkten, öfvervann likväl det mest
hårdnackade tvifvel.»
Men det är icke nog, att hafva uppgjort en präktig plan,
- Riquet saknade medel att utföra sin. Den kungliga skatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
