Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA TUNNELN. 23
linien färdig och öppnades högtidligt i närvaro af en massa
rörda och förvånade åskådare.
Detta var det 19 de århundradets märkvärdigaste
uppfinning. De förbättringar, som småningom företagits med
Stephensons lokomotiv, hafva gjort det till ett af civilisationens
verksammaste redskap, och om våra förfäder stege upp ur sina
grafvar, skulle de blifva mycket förvånade öfver att se oss
resa till Sankt Petersburg på kortare tid än de behöfde för
att färdas från Paris till Marseille. Stephensons och hans
sons namn skola evigt lefva i mensklighetens minne; vi hafva
att tacka dem för stora välgerningar.
Något längre bort i tiden finna vi en ingeniör med
öfverlägsen begåfning, bepröfvad ihärdighet och energi, ständigt
upptagen af intellektuelt arbete. Pierre-Simon Girard var
född 1765 och blef ingeniör 1789. Han började med att i
hamnen vid Havre anställa experiment med träslagens styrka
och brytning. Trots revolutionens oroligheter fortsatte han
med gina analytiska arbeten. År 1792 tillerkändes han ett
täflingspris af vetenskapsakademien, - det var fråga om
att tillämpa slussteorien vid hafshamnar och kanaler,
jämte bästa sättet att gå till väga vid deras konstruktion.
Två år derefter afslutade han sin Afhandling om träslagens
motståndskraft, för hvilken han fick mottaga lyckönskningar
från Institutet. Det »lofordade det lyckliga sätt, hvarpå
författaren behandlade fysik och matematik.» Arbetet hade
nyss kommit ut, när Bonaparte valde Girard till
deltagare i expeditionen till Egypten. Han reste i egenskap af
förste ingeniör och under-direktör för vägar och broar,
anlände till Egypten den 4 juli 1798, och sysselsatte sig genast
med att göra upp planer öfver staden Alexandria jämte dess
hamn och den angränsande kusten. Han valdes till medlem
af Egyptiska institutet och inskrefs i matematiska sektionen
jämte Monge och Fourier, Under hans ledning blefvo de
sekelgamla monumenten i Nildalen geometriskt uppmätta och
bokstäfverna på dem till stor del afritade. Han föresatte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
