Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Newton fick njuta en lycklig ålderdom, han var lika
beundrad af sin samtid som af efterverlden.
Den store astronomen och filosofen dog vid åttiofyra års
ålder.
William Herschel var son till en fattig tysk musikant.
Han blef oboist vid engelska milisens musikkår i Durham och
gjorde der bekantskap med doktor Miller, som stälde sitt
bibliotek – rikt på vetenskapliga arbeten – till hans
disposition. Han blef sedan organist vid bykyrkan i Halifax
och egnade sig med ifver åt både musik och matematik. Hans
vetgirighet sporrades genom några nyss skedda upptäckter
inom astronomien, och han lånade ett teleskop af Gregory
för att sjelf kunna göra observationer. Han hade icke råd
att köpa instrument, men med tålamod och ihärdighet lyckades
han sjelf konstruera en reflektor om fem fot, hvarigenom han
kunde observera Saturnus’ ringar och drabanter. Medan han
var sysselsatt med sina forskningar, måste han förtjena sitt
uppehälle genom musik, deltog i konserter och smög sig ut
under mellanakterna för att få kasta en blick i sitt teleskop.
På detta sätt arbetade han sig emellertid upp till ärans höjd.
Den fattige musikanten blef astronom hos kung Georg den
tredje. I sin nya ställning bibehöll han alla de goda
egenskaper och dygder, som utmärkte honom, då han spelade oboe
för att kunna existera.
Le Verrier, född den 11 mars 1811 i Saint-Lô (Manche),
var en värdig efterföljare af sina stora föregångare inom
astronomien.
»Le Verrier», säger M. Dumas, »var sina arbetens son.
Han hade utstått många strider. Sedan han med utmärkelse
genomgått polytekniska skolan, trädde han i det allmännas
tjenst. Han egnade sig tidigt åt den rena vetenskapens
dyrkan och återkallades snart till skolan som repetitör. Laplace
var borta och Le Verrier tog djerft arf efter honom. Han
framlade vilkoren för solsystemets allmänna stabilitet, efter
noggrann pröfning af de lagar, som medverka vid Jupiters,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
