Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna tidpunkt tyckes Le Verrier egnat sig åt att
fullborda Newtons arbete med stöd af Laplace’s verk. Genom
ihärdigt arbete, som fortsattes i trettio år och icke på något
sätt fick afbrytas, har han efter hand gifvit oss de bestämda
och fullständiga lagarna för astronomiska beräkningar, tabeller
öfver solens synbara rörelse, samt teori och tabeller öfver
planeterna, både de inre och yttre. Han omfattade sålunda
solsystemet i dess helhet, och han skref det sista ordet på sista
sidan af det odödliga verket under den sista timmen af sitt
lif med den fromma hviskningen: Nunc dimittis servum tuum,
Domine.
Om vi öfvergå till ett annat slags begåfning och betrakta
dem, som studerat naturvetenskaperna, träffa vi äfven der på
outtröttliga arbetare och män med ovanlig viljekraft.
Buffon, *) hvars arbeten äro tillräckligt kända för att
här ej behöfva omtalas, hade först att strida mot sin absolut
apatiska natur. I sin ungdom steg han vanligen sent upp
och för att vänja sig af med denna ovana, lofvade han sin
kammartjenare Joseph en écu för hvarje gång, som han kunde
förmå honom att stiga upp före klockan sex. Joseph hade
mycken möda att besegra hans inrotade lättja, han måste till
och med en vacker morgon kasta öfver sin herre det iskalla
innehållet i en bräddfull vattenkanna, men med tiden kröntes
hans energiska bemödanden af fullkomlig framgång, och Buffon
sade skrattande: »Jag har Joseph att tacka för tre eller fyra
volymer af min naturalhistoria.» Sedan arbetade han nio
timmar om dagen med stor ifver; man kan kalla honom både
författare och naturforskare, han framstälde de mest invecklade
tankar med mycken smak. År 1742 gick han i förbund med
en af sina barndomsvänner, Daubenton, som också var
outtröttligt arbetsam, i och för utgifvandet af sin historia.
Daubenton, **) som vid denna tid var uppsyningsrnan och
*) Född i Montbart (Côte-d’0r), den 25 april 1716, död den 1 januari 1800.
**) Född den 17 februari 1777 i Arques, medlem af vetenskapsakademien
och professor vid naturalhistoriska muséet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
