Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 ARBETETS HJELTAR.
kena vid Eufrats och Tigris’ stränder. Inemot 1765 hade
Niebuhr upptäckt ett visst antal monument med inskrifter i
Persepolis, 1802 meddelade Grotefend ett alfabet i kilskrift,
Eugene Bournouf och Kristian Lassen m. fl. gåfvo nya
belysningar af ämnet 1836, men deras skrifter ansågos emellertid
vara af föga värde. Vid samma tid beslöt en kadett vid
ostindiska sällskapet, som hette Rawlnison och var stationerad i
Kermanshah i Persien, att försöka tolka de fraser, som i
århundraden varit ristade i sten, och han kopierade derför den
beryktade inskriptionen på tre språk, som står ristad på
klippan vid Behistoun. Genom tålig begrundan kom Rawlnison
till så fullständiga resultat, att senare lärde endast förändrat
några detaljer i hans första öfversättningar. En f. d.
kontorist vid indiska sällskapet vid namn Morris och en f. d.
skrifvare vid namn Layard biträdde Rawlnison på det
ifrigaste, och snart hade kadetten, kontoristen och skrifvaren lagt
grunden till assyriologien.
En värdig medtäflare till dessa lärde engelsmän var
fransmannen Champollion den yngre, som tog initiativet till de
egyptologiska studierna. Champollion hade redan tidigt egnat
sig åt studiet af de österländska språken, i synnerhet
koptiskan. Sedan han spridt ljus öfver Egyptens nationella
geografi, vände han sin uppmärksamhet åt dess skriftalster
och gaf 1822 ut en afhandling, som af Académie des Inscriptions
bemöttes med misstroende. Två år derefter gaf han ut sin Precis
du systéme hiéroglyphique, hvars tillförlitlighet bestreds af Qua~
tremére och Klaproth, men Champollion fullföljde sitt arbete
med ihärdighet, och hans förtjenster erkändes slutligen af alla
opartiska personer.
Vi hafva nu med talrika exempel visat, att största delen
af dem, som gått längst på vetenskapens bana, redan i sin
ti-tidigaste ungdom gifvit prof på förvånande arbetsifver. Vi
vilja ytterligare anföra några namn på män, som tidigt egnat
sig åt ifrigt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
