Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ARBETETS HJELTAR.
ning i kemi, utan att den äfven behöfde lära sig tillämpa
denna vetenskap på de många olika grenarne af traktens
industri. År 1825 anlade den store arbetaren den första
verkstaden vid Loos. Under hans kraftiga ledning utvidgades
snart bruksanläggningen tiofaldt, ja hundrafaldt. Andra
anläggningar följde efter hand i La Madeleine,
Saint-An-dré och Amiens, tillsammans bildande ett helt, som gjorde
Kuhlmann till en af Frankrikes största industriidkare.
Loos var hans första fabriksanläggning och der samlades
helst hans vänner Chevreul, Dumas, Hoffmann, Liebig, Muspratt
och Wurtz omkring honom. Der såg han tre generationer af
en talrik och älskvärd familj växa upp omkring sig och der
ville han slutligen sofva sin sista sömn.
Vid sidan af sitt lärdomskall och sina
fabriksanläggningar skötte han med sitt öfverlägsna förstånd utan
ansträngning och på ett utmärkt sätt de offentliga uppdrag, som hans
medborgare gåfvo honom. Han var medlem af flera lärda
samfund, till hvilka han lemnade värderika afhandlingar, och
blef 1847 utnämd till korrespondent vid Institutet. Vidare var
han direktör i Norra Frankrikes handelssällskap, medlem af
helsovårdsstyrelsen och generalrådet, direktör vid Myntet
i Lille, grundläggare af ett af Frankrikes vigtigaste
industrisällskap, hvars president han var ända till sin död, från och
med 1869 medlem af handelskollegiet, och han var dessutom
medlem af en mängd komitéer i och för handel och industri.
Han kallades till jurymedlem vid expositionerna i London,
Paris och Wien och fick sjelf stora priset vid expositionen
1878. Dessa mångfaldiga sysselsättningar hindrade honom
likväl icke från kemiska forskningar, för hvilka han hade
särdeles stor förkärlek.
Listan på affärsmän, som blifvit rika genom
samvetsgrant arbete, skulle blifva oändlig. Vi hafva nyligen sett
huru Boucicaut, som från början var ett anspråkslöst
handelsbiträde, grundat det största magasinet i Paris, Bon Marché.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
