Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Författare, skalder och filosofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALHERBE. 129
Af Corneilles och Shakespeares lif kunna vi se, att den
dramatiska skriftställarekonsten är frukten af ifrigt arbete;
skaldekonsten måste också lyda arbetets lagar, hvarom
poeternas biografier upplysa oss.
I sextonde århundradet bildade Ronsard, Antoine de IBa/if
och professor Dorat ett poetiskt förbund, som kallades franska
Plejaderna och blef vida berömdt. »Ronsard», säger Claude
Binet, »hade växt upp vid hofvet och var van att vaka långt
in på nätterna. Han studerade ända till två ä tre timmar
efter midnatt, och när han gick till hvila, väckte han Baif,
som steg upp och klädde sig, tog ljuset och genast började
arbeta. På detta sätt vistades han sju år hos Dorat,
studerande latinsk och grekisk vitterhet samt filosofi och andra
vetenskaper. Ronsard skref redan då några små poem,
den redlige arbetarens försök.» Med Ronsard, Baif och Dorat
förenade sig snart nya adepter, och på detta sätt bildades
den kärntrupp af författare, hvilkas arbeten ledde det
allmänna omdömet ända till Malherbes uppträdande.
Francois Malherbe föddes i Caen 1555. Han var äldst
bland nio syskon och hans far var rådman i presidialrätten.
Hans första oden förskrifva sig från Henrik den tredjes
regering. Det tyckes som om skaldens själ varit djupt^upprörd
öfver de borgerliga krigen. I företalet till denna bok talar
han till läsaren om sitt eget lefnadssätt. Han säger, »att han
fann stort behag i ensamheten och flydde sällskapslifvet. Han
ville hellre lefva ensam i fattigdom och frid än med de rika
och oroliga, som alltid stodo på dålig fot med sina samveten.»
Malherbe återgaf franska språket dess grundegenskaper
och skref mönstergilla dikter med konstnärligt utarbetade
verser. Han hade i högsta grad sinne för harmoni, grundlig
kännedom af språket, fin och säker smak och kraftig
intelligens. Men om han också fått alla dessa egenskaper af
naturen, så utbildades de likväl genom arbetet.
Hvilken ansträngning bör det icke hafva kostat den blinde
skalden Milton att utföra sitt verk?
Arbetets hjeltar. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
