Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Författare, skalder och filosofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROUDHON. 145
Den nyare tidens socialfilosofi har sin representant i
Pierre-JosepJi Prottdhon. Vi vilja här icke sysselsätta oss med de
lärosatser han förfäktat, vi vilja endast visa, att han arbetat
sig fram genom egen kraft och ihärdiga ansträngningar.
Proudhons far var tunnbindaregesäll, hans mor kökspiga.
Trots sin ringa ställning hade modren ett godt omdöme, en
rättrådig karaktär och ett värdigt utseende, som ingaf aktning.
Proudhon egnade henne ett slags dyrkan, som varade under
hela hans lif. »Anda tills jag var tolf år», säger han,
»tillbragte jag nästan all min tid ute på fälten, der jag än vallade
kor, än sysselsattes med andra landtliga arbeten. Under fem
år var jag oxfösare.. . Hvilken fröjd det var att rulla sig i
det höga gräset - som jag skulle velat beta alldeles som
mina kor - och att springa barfotad på gångstigarne längs
häckarne !»
När Proudhon blef tolf år, använde hans far honom som
springgosse, men under tiden inhämtade han äfven
undervisning vid läroverket i Besancon. Han var så fattig, att han
icke ens kunde köpa de läroböcker som behöfdes; han måste
skrifva af lexorria ur sina kamraters grammatikor och
geografier. En prisutdelningsdäg, då han kom hem lastad med
premier, hade han ingenting att äta till middagen, och han
fördref sin afton med att bläddra i sina böcker, medan hans
kamraters framgångar firades i deras hem. Vid nitton års
ålder måste han sluta skolan, innan han gått igenom alla dess
klasser. Han blef boktryckeriarbetare. När han en gång
rättade ett korrekturark af en upplaga af Viilgata, fick han lust
att jämföra den latinska texten med originalet. Hans hebräiska
studier förde honom in på jämförande språkforskning, och 1837
gaf han ut Essai de grammaire générale, hvaruti han förutsade
språkstudiernas blifvande vigt i etnografiskt hänseende.
Akademien i Besancon brukade hvart tredje år utdela ett
årligt understöd af tolf hundra frank åt fattiga ynglingar från
staden, som ansågos hafva större möjlighet att utmärka sig
inom vitterhet och konst. Proudhon sökte och erhöll detta
Arbetets hjeltar. X O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
