- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
160

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Domare och rättslärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 ARBKTETS HJELTAR.

Han föredrog visserligen vitterhet och antikens filosofi
framför rättegångssaker och domslut, men han var i alla fall
en ojämförlig jurist och en framstående statsman under Henrik
den andres och Karl den niondes oroliga regeringar.

Sedan han blifvit utnämd till förste president i
kammarrätten och förvaltare af kungliga skattkammaren 1554,
förskaffade hans stränga principer honom många fiender. »Jag
har gjort mig misshaglig,» skref han till kansleren Olivier,
»derigenom att jag noga vakar öfver kungens medel. Man får
icke längre bestjäla honom ostraffadt, jag har ordnat hans
inkomster och utgifter, jag vägrar att betala alltför lätt
förvärfvade allmosor, eller också uppskjuter jag deras
utbetalande till bättre tider . . . .»

Det var kansleren de FHospital som sade till rådsherrarne
i parlamentet i Bordeaux:

»Lagen måste stå öfverdomaren, icke domaren öfver lagen.»

Sedan 1’Hospital låtit utfärda många nyttiga förordningar
och förberedt flera hälsosamma reformer, drog han sig
tillbaka i lugn till sin landtegendom i Vignay. Der sysselsatte han sig
med latinska skaldeverk och med sina barnbarns uppfostran.

Ehuru kansleren icke var protestant, gynnade han likväl
denna läras bekännare, och under parisiska blodbröllopet var
han ofta utsatt för verkliga faror. En dag hotades han i
sitt hem af beväpnade män, och Karl den nionde sände
ryttare till hans försvar. »Jag visste icke», sade den ryktbare
gamle, »att jag någonsin förtjenat hvarken död eller pardon.»

Brantöme sade om honom: »Han var en ny Cato, som
mycket väl förstod att finna den förderfvade verldens fel och
rätta dem. Och när man såg hans stora hvita skägg, hans
bleka ansigte och hans allvarliga väsen, måste man anse
honom för en afbild af Sankt Hieronymus.»

Achille de Harlay tillträdde offentligt embete vid tjugutvå
års ålder. Hans skarpa förstånd, sunda omdöme och
förträffliga minne underlättade hans framgång. Han var född 1536
och han använde sin ungdom så väl, att han vid tjugutvå år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:53:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbhjelt/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free