Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Domare och rättslärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CUJAS. 175
insåg genast, att han hade ett mycket klart förstånd», säger
Etienne Pasquier, »och att han lofvade mycket för framtiden.
Men oaktadt alla de goda egenskaper han ådagalade under
sju års tid, afslogs ändå hans ansökan om en ledig lärostol
i juridik i Toulouse. Det var först C åhörs och sedan
Bour-ges som hade lyckan att få försäkra sig om Cujas. Efter
inånga omständigheter fick han tillstånd »att föreläsa och
undervisa i civilrätt vid universitetet i Paris». Han stannade
icke längre än ett år i hufvudstaden, hvarefter han återvände
till Bourges, der han vistades till sin död,
Man kan utan öfverdrift påstå, att alla större städer
täflade om att få tillegna sig Cujas. For att uppnå en så hög
grad af lärdom, som denne insigtsfulla lagtolkare egde,
fordras ett oerhördt arbete. Han rådfrågade manuskript och
tryckta böcker, rättade defekta eller förändrade skrifter, skref
kommentarier och beredde sig till sina lektioner. Han
arbetade »liggande framstupa på golfvet», med böcker spridda
rundt omkring sig,
Han hade ett präktigt bibliotek, katalogen öfver
detsamma fins ännu qvar i Paris’ arkiver. När man går igenom
listan på hans böcker, ser man, att deras innehåll är mycket
omvexlande, lika väl lämpande sig för en poet och moralist
som för en rättslärd.
Ar 1573 utnämde Karl den nionde Cujas till titulär
rådsherre vid parlamentet i Grenoble och 1574 tillerkände
Henrik den tredje honom »375 livrés i lön». Detta var den
enda utmärkelse, som tillföll den framstående man, hvilken
bidrog till Frankrikes förbättring genom att föra
lagkunskapen framåt och genom att öfverallt sprida läror om rättvisa
och jämlikhet.
Bland de ut mäkta män, som äro en heder för den franska
domarekåren, fins det många, som genom fast vilja förmått
använda sin ledighet från embetsgöromålen till studier och
derigenom förvärfvat sig stor lärdom. Så var händelsen med
den berömde matematikern Fermat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
