Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Sjöfarande och marinofficerare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÉTHENCOURT. 183
således äfven om Kanarieöarna, som då kallades Lyckans öar.
Han öfvergaf krigarebanan, på hvilken han utmärkt sig under
kriget med engelsmännen, och beslöt att bidraga till sitt lands
ära genom upptäckten af nya länder. Till detta ändamål
rådförde han sig med en spansk kapten, som var förfaren i
navigationskonsten. De utrustade en ordentlig eskader i La
Rochelle och seglade först till La Corogne och sedan till
Cadix. När de sjöfarande sedan ville styra kosan ut på
okända haf, intogs besättningen af förskräckelse och fruktan
att ej komma tillbaka från den vådliga färden och gjorde
uppror mot eskaderns chef. Genom enträgna böner lyckades
Béthencourt förmå dem att hissa segel.
I början hindrades farten af vindstilla. Men snart drefs
flottan af gynsamma vindar söderut och efter fem dagars resa
uppnåddes ön Lancerote i nordöstra ändan af Kanarieöarnas
arkipelag. Denna ö eröfrades snart, och der anlades en koloni,
som uppblomstrade inom kort. Vid nästa expedition intogo
fransmännen hela arkipelagen. Jean de Béthencourts
framgång berodde på hans underbara ihärdighet och viljekraft.
Det är beundransvärdt att kunna utföra ett så svårt företag
med så ofullkomliga hjelpmedel.
Andra hälften af femtonde århundradet fick bevittna den
märkligaste serie af upptäckter, som kan tänkas.
Det var Portugal, som tog initiativet till de stora
upptäcktsresorna till sjös, och i följd deraf herskade detta land på
hafven i mer än hundra års tid. Denna ära kan till stor del
tillskrifvas prins Henrik, som genom sina geografiska studier och
de uppmuntringar han slösade på alla sjöfarande, genom djerft
uppgjorda och hastigt utförda planer samt genom sin ihärdiga
önskan att vidga området för upptäckterna till sjös förde sina
landsmän in på den väg, hvarpå de sedan fortskredo med så
stor ära. Hans inflytande gjorde sig gällande ännu efter hans
död, och minnet af Henrik Navigatör följde ständigt Vasco di
Garna på hans långa resor. Prins Henrik var kungason och
bror till en regent, men kom sjelf aldrig på tronen. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
