Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 11. Statschefer och regenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THIERS. 241
däst sysselsätta sig med examensläsning och ofta ganska lamt
utföra detta tvungna arbete, förvånade redan M. Thiers, som
utgått från lyceum i Marseille och var elev vid juristskolan
i Aix, både kamrater och lärare genom sina omfattande
studier och vidsträckta kunskaper.» Han åtnöjde sig icke med
lagens tolkning, utan studerade äfven matematik, historia,
filosofi och skön konst med all ifver.
Vid denna tid slöt han vänskapsförbund med en
studerande, som också skulle blifva ryktbar med tiden, nämligen
Mignet. Deras vänskap började under studietiden och räckte
hela deras lif. En oföränderlig sympati förenade
revolutionens båda historieskrifvare.
Akademien i Aix framstälde till täflingsämne Eloge de
Vativenargues. Den unge marseiljaren inlemnade en klart och
skickligt affattad afhandling. Men han hade gjort sig bemärkt
för den ifver, hvarmed han diskuterade grundlagen, och hade
derigenom förskaffat sig fiender inom akademien. Juryn nekade
honom sitt bifall och täflingen uppsköts till året derpå.
Detta år tillerkändes priset ett manuskript, som var
inlemnadt från Paris. När författarens namn tillkännagafs, blef
akademien temligen förvånad. Det var Adolphe Thiers.
I denna afhandling redogjorde den blifvande statsmannen
för det, som enligt hans åsigt borde utgöra mensklighetens
mål och rättesnöre. »Lif är handling», sade han, »och
hvilken vår lön än må blifva, så är öfningen af vår energi
tillräcklig att tillfredsställa oss, emedan den innebär uppfyllandet
af lagarne för vår tillvaro.»
Ar 1820 blef han advokat och året derpå lemnade hans
trogne Mignet Aix för att resa till Paris. Sedan Thiers
blifvit ensam, fick han afsmak för det enformiga lifvet i
landsorten och skyndade snart till hufvudstaden, full af förtröstan
på framtiden, men nästan utan tillgångar. Han inträdde som
medarbetare i Constitutionel och hans första artiklar väckte
genast uppseende. Han vann snart både rikedom och ära och
började skrifva på sitt stora verk Revolutionens historia. För
Arbetets hjeltar. - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
