Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Förlustelseställen. Kulturella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niet är utan arkitektur, scenen själv
med sina dekorationer höjer sig ej
över medelmåttan. Sällskapet kan jag
lugnt, trots min på den tiden ringa
insikt i svenska språket, förklara
under medelmåttan, och jag har i detta
hänseende stadens invånare
fullständigt på min sida.”
Häri har han väl förmodligen rätt;
enligt Berg, Göteborgs teatrar, var
teatern vid Sillgatan i augusti år
1797, då den nu citerade holländske
resanden var i Göteborg, upplåten åt
teaterdirektör Lindqvist, som måste
sluta månaden därpå med stor
förlust, efter 3 års arbete. Dock sökte
Lindqvist, vad repertoar beträffar,
hålla konstens fana högt. Han hade
för övrigt nyss uppsnyggat teatern.
Om vintern, heter det vidare,
spelades varje afton; om sommaren en
dast vid årsmässan.
Av konstsamlingar nämnas endast
den Sparreska tavelsamlingen (i
Sparre-Sahlgrenska huset vid Norra
Hamngatan) på 1790-talet och doktor
Joh. Jac. Ekmans ”förträffliga
samlingar av konstsaker, som han medfört
från sina resor i Englad, Frankrike
och Italien”.
Angående naturaliesamlingar, heter
det år 1779, fanns ingen dylik
här-städes; kanslirådet Claes Alströmer,
”den ende som intresserade sig för
sådant”, hade sin i Alingsås.
Längre fram, i början på 1800-talet,
nämnes John Hall d. y:s samling i
zoologi, mineralogi och botanik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
