Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckor, tar aldrig slut — bara afstånden, vidderna
— det här —
Hon bredde plötsligt ut armarna mot allt hvad
hon såg. Så tvärstannade hon, snyftade till och
sprang bort och knäböjde vid sängen och lutade
hufvudet i Adas sköte.
I rummet inträdde en underlig tystnad. Ada
satt upprätt, och hennes ord föllo som tunga, kalla
droppar.
— Hvem har lärt dig allt det där, — är det
Pryhl ?
— Pryhl?! Matilda lyfte hufvudet och
skrattade till. — Hvad du är osympatisk, Ada, men
det är rätt åt mig, jag har varit för själfvisk, nu
skall jag börja lefva med er alla, min uppfattning
har varit för trång —
Den ironiska kylan i Adas ton och sätt
mildrades. Hon skakade tillbaka håret och tog
Matildas händer.
— Hvarför i all världen försöker du vara en
kristen, du kan det ju inte — du är olycklig.
Matilda reste sig. Hvad hennes själ famlade
blindt — hvilken sida tillhörde hon egentligen? .. .
hvem var hon? Men något i själfva Adas väsen
stötte henne i dag tillbaka, Ada var för färdig, för
kall, för onyanserad — —
— Jag vore lika olycklig, om jag ginge ifrån
— föll hon in nervöst.
Ada betraktade henne skarpt.
— Kan inte skäl bota dig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
