Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONTANA Dl TREVI.
DE voro allesamman för fattiga att ha råd att taga
livet på fullt allvar. Och i afton hade de slagit
sig ihop om en droska, hängt sig fast ända ut på
fotstegen och så stojande manstarka, stående upprätta
som packade sillar i en notvarp rent av imponerat sig
till en plats i trängseln mellan alla vagnar ovanför
Colosseum i den svarta kvällen under stora darrande
stjärnor. I all sin storhets ensamhet stod där nere
forntidskolossen och bligade mulet med sina hundra
tomma logeöppningar likt halvslutna ögon, där
aftondagern, som silade in, blev den vita strimman.
Sluttningen dit ned var ett enda hav av betsel vid betsel
och cigarreld vid cigarreld, blänkande genom dunklet,
mättat av konstgjorda vällukter och sorlet av de
mång-tusendens otåliga väntan. Och på en gång flammade
jätteruinen upp, ur varenda glugg slog som en röd
eldtunga och från innandömet fräste ymnigt raketer mot
det mörka fästet. Hela Colosseum brann. Gripen
af skådespelets nästan ohyggliga förtrollning reste sig
mängden i vagnarna och ropade i yrsel: se Rom
brinner, se Rom brinner. Den bengaliska lustelden
gick över från rött i blått, i purpur, i gult, i violett,
näjden föreföll som sedd genom färgat glas. Innanför
vidundrets långsmala ögon tyckte man sig skönja
människor, som onda andar matande jättebålet, springa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
