- Project Runeberg -  Trollmark och andra berättelser /
90

(1907) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skan, så vore jag grymt straffad för att ha inträngt på
ödets mark — ty nu kände jag igen honom. Det
var en av upprorshjältarna från lusttornet, en stor,
järnhårt senig karl, med ett kort munskägg som ett sotat
streck över läppen och en lång, sylspetsig näsa med
puckel på mitten. I svältremmen bar han en av de
vanliga vingårdsknivarna, en vass, buktig skära. Hela
människan uttryckte energi och hetsighet. Jag
påminde mig hur lidelsefullt han klämt i med
revolu-tionssången — den karlen visste vad han ville, därom
tvivlade jag ej. Och som för att genast ta’ mig ur den
barnsliga inbillningen, att jag kunde spela osynlig,
styrde han kurs rakt på mig. Tydligen alldeles
särskilt upprörd, stirrande med ett par små svarta ögon,
mordlystet tyckte jag, började han ramsa upp några
korta frågor, hastigt och på dialekt, varav jag inte
begrep ett ord utom >scolare» och »professore».
Skönt, tänkte jag, du misstänker mig, gud vet av
vilken anledning, ty ingenting i min dräkt anger det,
för att vara tysk student.

På den oklanderligaste engelska jag kunde
uppdriva, upplyste jag honom om misstaget. Han
skakade otåligt på huvudet och mumlade: niente,
niente. Trodde mig förstås inte! Vad skulle följa
härnäst? Jag sneglade åt dörren, men på flykt var
ej att tänka, dessutom vore det naturligtvis oklokt att
visa mig rädd. Jag rätade ryggen, stel, blek, det
kände jag, beredd på — vad visste jag?

Alltjämt kastande skarpa blickar mot dörrarna —
han fruktade att överraskas! — slog min vaktare
några obeslutsamma lovar kring sin fånge och
pratade ondskefullt för sig själv. Slutligen måtte han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ashtroll/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free