Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Hos en snäll åkare - 21. Död i tjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen äta av det sköna, fina gräset eller tumla om på ryggen eller ta mig en galopp över hagen, men snart gjorde jag både det ena och det andra. Min husbonde syntes vara lika lycklig som jag, där han slagit sig ned i skuggan av ett träd. Än lyssnade han till fåglarnas sång, än sjöng han sakta för sig själv, än läste han i den lilla boken med bruna läderpärmar, vilken han tyckte så mycket om och
brukade ta fram på lediga stunder, än gick han ett slag kring hagen och ned till en sorlande bäck, där han plockade gula blommor att glädja lilla Mia med. Tiden gick så fort; jag hade ej haft min frihet ute på fältet, alltsedan jag lämnade Eveholm.
Vi kommo lyckligt hem i tämligen god tid på eftermiddagen, och jag hörde husbonden säga till sin hustru, som glatt hälsade honom välkommen, att han, när allt kom omkring, icke hade förlorat sin söndag, »ty», sade han, »fåglarna sjöngo sina lovsånger i var buske, och jag stämde in i
gudstjänsten. Och vad Svarten vidkommer, så var han munter som en fölunge.»
Någon tid därefter hörde jag, att Linas ankomst verkat så välgörande på hennes gamla moder, att sjukdomen tog en annan vändning och gumman åter kunde lämna sängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
