Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 23. Svenssons nyår
- 24. Utför och uppför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte, att jag skulle bli åkarhäst mera, och Pettersson
lovade söka skaffa ett bra ställe för mig.
Avskedsdagen kom. Svensson hade ännu ej fått tillåtelse att gå ut, och jag fick inte ta avsked av honom.
Hans hustru och barnen togo ett ömt farväl av mig. »Jag önskar, stackars gamla Svarten, att vi kunde ta dig med oss», sade matmor. De smekte mig alla och kysste mig på halsen, och så blev jag bortledd.
Tjugufjärde kapitlet.
Utför och uppför.
Jag hade blivit såld till en kvarnägare och mjölhandlare, och man trodde med säkerhet, att jag där skulle få både god föda och lagom arbete; dessutom var min nye ägare känd för att vara en rätttänkande och god man. Det förhöll sig nog så, men då hans affär var ganska stor, kunde han ej själv se till allt. Nu hade han olyckligtvis fått sig en arbetsförman, som hade det felet att fordra för mycket av både folk och kreatur. Följden blev den, att jag fick draga alldeles för tunga lass. Ingen häst, huru väl han än fodras, kan i längden stå emot överansträngning. Jag fick här även göra bekantskap med en olägenhet, som jag hittills icke själv haft någon erfarenhet av ehuru jag hört andra
hästar klaga däröver, nämligen den att nödgas stå i ett stall med otillräcklig och olämpligt anbragt belysning. Människor borde väl kunna förstå, att ljus är lika nödvändigt för en häst som frisk luft. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:14:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/assvarten/0141.html
