Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abacus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Aöbeville—Abderha’lden.
8
Abbeville [abvi’llj. Stad i n. Frankrike
(dep. Somme). 20 000 inv. (1926).
Abborre (indoeur. roten ak — vara vass
och bhrs = vara borstig), (Pe’rca
fluvia’-tilis). En taggfenig fisk tillhörande fam.
Percidæ, till vilken även g ä r s, gös,
havsabborre och s p r u t f i sk höra.
A. finnes i sött och bräckt vatten och
är ytterst mångformig. Den är utbredd
över hela Europa och n. Asien.
Abborrfors. By i Finland vid Kymmene
älv, 1743—1809 gränsort mellan Sverige
och Ryssland.
Abborrnate 1. A b b o r r g r ä s. Se P
o-tamogeton!
A’bbot (aram. abba = fader). Urspr.
hederstitel för äldre munkar, fr. 400-talet
särskild titel för klosterföreståndare.
Abbotsford [æ’bbetsfåd]. Walter Scotts
gods i byn A. i s. ö. Skottland med ett av
honom uppf. slott i medeltida stil.
Abbreviatio’n (lat. bre’vis = kort). Bet.
förkortning.
A. B. C. Namn på tidningar. 1. Daglig
morgontidning i Madrid, upplaga 120—
150 000 ex., grundad 1904, Spaniens
främsta tidning, med moderat-konservativ färg.
2. Middagstidning i Warschau, grundad
1926, med särskild aftonupplaga, W i
e-c z o r Warszawski, vardera med en
upplaga om 35—40 000 ex., partilös men
nationellt färgad.
Abcha’sien. Socialistisk sovjet-republik i
n. v. Georgien. 199 000 inv. (1926).
Huvudort i Suchum. Se Georgien!
ABC-staterna. Benämning på
Argentina, Brasilien och Chile.
Abd (arab.). Bet. slav, tjänare. A.
nyttjas ofta i förening med ordet Allah 1. andra
benämningar på Gud som personnamn. Jfr
Abd-Allah!
Abd-Alla’h (arab.). Bet. gudstjänare. I.
Profeten Muhammeds fader. II. A. i b n
A 1 i, d. 754. Farbroder till de båda första
abbasiderna. III. A. 1. A b u-l-A b b a s, den
förste av abbasiderna (750—54). IV. A.
ABD-EL-KRIM.
ibnJasin, d. 1058. Grundare av
almora-vidernas rike i Marokko.
Abd-ar-Rahman. Detsamma som A b
d-e r-R a h m a n.
Abd-el-Ka’der, f. omkr. 1808, d. 1883.
Berömd arabhövding i Algeriet, som ledde
försvaret mot fransmännen under dessas
erövring av Algeriet under 1830- och
1840-talen, men måste ge sig och sedan levde
som fransk understödstagare i Mindre
Asien. Han har även framträtt som filosofisk
författare.
Abd-el-Krim, egentl. Mohammed
ben A b d-e 1-K rim el K h a t ab e.
Marokkansk ledare.
Han var son till en
kaid inom
riffstam-men Beni Uriaghel,
erhöll i viss mån
spansk uppfostran
och fick anställning
som
förvaltningstjänstemän i
Melil-la, där 1919 en tvist
med den spanske
generalen Silvestre
satte honom i
harnesk mot
främlings-väldet i Marokko.
Intagandet av
Anu-al, som han 1921 utförde med blott några
hundra landsmäns hjälp, utgjorde början
till det långa krig han i sju års tid i
spetsen för riffstammarna förde mot
överlägsna spanska och franska truppstyrkor. Först
i maj 1926 gav han sig fången till
fransmännen och förvisades till ön Réunion. Jfr
Marokkokonflikten,
Riffkaby-1 e r!
Abde’ra. En enl. sagan av Herakles
anlagd stad i s. Trakien, beryktad för sina
invånares enfald. Därav a b d e r i’t i s k,
dum, enfaldig, oefterrättlig.
Abderha’lden, Emil f. 1877.
Schweiz.-tysk fysiolog, professot i Berlin och Halle,
som ägnat sitt huvudsakliga intresse åt
äggvitans kemi och studiet av kroppens
skyddsferment. A. erhöll 1921 av Svenska
läkaresällskapet Berzeliusmedaljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
