Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abderitisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Abels flampunktsapparat—Abessinien.
12
pomologisk förf. Han har stiftat Sveriges
första fruktodlarförening och har anlagt
bekanta trädgårdar vid Norrviken nära
Båstad och Norrviken vid Äby i
Östergötland. A. är lärare vid Konstak. sedan
1924.
Abels flampunktsapparat. Apparat för
bestämning av lysoljors (fotogens)
flam-punkt, uppfunnen av sir Frederick Abel.
Abels stabilitetsprov 1. A b e 1-t e s t.
Metod för kontroll av sprängämnens
stabilitet. Sprängämnet upphettas på
vattenbad. Är det ej tillräckligt stabilt, bortgå i
de flesta fall nitrösa gaser, vilka blåfärga
ett papper, doppat i jodkalium och
stär-kelseklister.
Abelvattnet. Sjö i s. v. Lappland nära
gränsen till Norge, 655 m. ö. h., 20 kvkm.
Abencera’gerna 1.
Abenserrager-n a. Förnäm morisk ätt i konungariket
Granada i Spanien (fr. 700-talet till
1400-talets slut), vars tragiska undergång
skildrats i en berömd roman av F. R.
Chateau-briand.
Abeokuta [abjekuHa]. Stad i Britt.
Väst-Af rika (Nigeria), huvudstad i
negerriket Egba. Omkr. 200 000 inv.
A’ber (tysk.). Bet. »men»; streck i
räkningen, obehaglig överraskning.
Abercromby [æbekrå’mmbi], sir R alp h,
f. 1734, d. 1801. Eng. härförare. Han vann
1801 den betydande segern över
fransmännen vid Abukir i Egypten, varvid han
själv dödligt sårades.
Aberdare-bergen [æbadä’o-]. Bergskedja
i Britt. Öst-Afrika mellan berget Kenia
och Victoriasjön med toppar upp till 4 270
m. ö. h., vars växtvärld 1921—22
undersökts av svenskarna R. och T. Fries.
Aberdeen [æ’bbodin], Georg H am i
1-ton Gordon, fjärde earl av, f. 1784, d.
1860. Eng. politiker. Han blev
utrikesminister i Robert P e e 1 s ministär 1841 och
verkade under denna tid för vänskapliga
förhållanden såväl till Frankrike som
U. S. A. A. stödde Peel i kampen för
spannmålstullarnas avskaffande och
be
traktades efter dennes död som ledare för
hans parti. Före Krimkriget var A.
som ledare för en koalitionsministär ivrigt
verksam att hindra krigsutbrottet men
misslyckades.
Aberdeen [æ’bbødin]. 1. Grevsk. i n. ö.
Skottland. 2. Stad i A. 1 vid Nordsjön
med universitet (grund. 1494) och
betydande industri, n. Skottlands viktigaste
hamnstad, 297 000 inv. (1930). 3. Stad i
n. U. S. A. (Syd-Dakota). 16 500 inv.
(1930). 4. Stad i n. v. U. S. A.
(Washington). 22 000 inv. (1930). 5. Sjö i n. Canada
ung. så stor som halva Vänern.
Aberratio’n (lat. aberra’tio). Bet.
avvikelse. Inom astronomien användes a. för
att beteckna den förändring, som
riktningen till en himlakropp undergår, på grund
av att ljuset äger en ändlig hastighet och
att ljusstrålen från en himlakropp, om
iakttagaren förflyttar sig, därför synes
avvika något från sin verkliga riktning. Då
en iakttagare på jorden deltager i tre
slags rörelser, jordens dagliga rörelse
kring axeln, dess årliga rörelse kring
solen och dess sekulära rörelse med solen
genom världsrymden, skiljer man mellan
daglig, årlig och sekulär a. —
Inom optiken menar man med a. de
avvikelser, som uppstå i ett linssystem, på
grund av att detta ej uppfyller ideala
villkor. Sfärisk a. uppstår genom att
strålar, som gå genom linsens yttre delar
icke sammanbrytas i samma brännpunkt
som de centralt passerande strålarna.
Kromatisk 1. fär g-a. uppstår, då
ljus av olika färger icke förenas i en
brännpunkt.
Aberrationstid 1. 1 j u s t i d. Den tid
ljuset behöver för att nå fram från en
himlakropp till jorden. A. för solen är
498,72 sek.
Abertillery [æbbetPllri]. Stad i s. v.
England (grevsk. Monmouth) med
kolgruvor och järnverk. 39 000 inv. (1921).
Abe’sje. Se Abéché!
Abessinien 1. A b y s s i n i e n.
Självständigt rike i n. ö. Afrika, forntidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
