Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A la d’Aumont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
à la d’Aumont—Alaska.
126
A la d’Aumont [aladåmå’n] (fransk.). Ett
efter en hertig av Aumont uppkallat och
efter 1815 infört spann, som styres av
ridknektar, sittande å vänsterhästarna,
varvid kuskbock saknas.
Aladdin [aTaddin 1. ala’ddin] (arab,
ala-ad-di’n = trons höghet). Hjälten i en
arabisk saga ur »Tusen och en natt», som
kommer i besittning av en underbar
lampa, med vars hjälp han skaffar sig allt
vad han önskar. Ämnet har ofta
behandlats i litteraturen bl. a. av A.
Oehlenschlä-ger i skådespelet Aladdin.
Alago’as. En av Brasiliens förenta
stater, i n. ö. delen av landet vid Atlanten,
något mindre än Dalarne.l 200 000 inv.
(1929). Huvudstad: M a c e i 6.
Ä la grecque [alagrä’ck] (fransk.). Bet.
efter grekiskt mönster. Mönster utgöran-
Å LA GRECQUE-MÖNSTER.
de en bandlik slinga i upprepade spiraler,
även kallat m e a’n der efter den
slingrande floden Maiandros i Mindre Asien.
Ala’ibergen. Bergskedjor i Ryska Asien
på gränsen mellan Turkestan och Buchara,
hörande till Tian-sjan-systemet med
toppar upp till 6 000 m. ö. h.
Alais [alä’]. Fabriksstad i s. Frankrike
(dep. Gard). 42 000 inv. (1926), av vilka
1/4 protestanter. Efter 1926 kallas staden
A 1 è s.
Ala-kul. Bet. Brokiga sjön. Salt
stäppsjö i Ryska Asien (ö. Turkestan) ö. om
sjön Balkasj, ung. så stor som Vättern,
221 m. ö. h.
Alamanner. Se Alemanner!
A la mode [alamå’dd] (fransk.). Bet.
enligt bruket, på modet.
Ala’ner. Nomadfolk urspr. boende i
länderna omkr. Kaukasus av omstridd,
möjligen germansk härkomst, som på
300-talet e. Kr. slöto sig till hunnerna; en
del trängde västerut in i Gallien, och en
del grundade ett rike i v. delen av
Pyre-neiska halvön och sammansmälte med
vandalerna.
Alanäs. Socken i Jämtlands län
(Ham-merdals tingslag). 1993 inv. (1930).
Alarcön, Pedro Antonio de, f.
1833, d. 1891. Sp. förf, och radikal
politiker, utmärkt skildrare av sp. liv och sp.
natur samt glänsande stilist.
Alarcön y Mendoza [— i mendå’tha],
Juan Ruiz de, f. omkr. 1580, d. 1639.
Sp. dramatiker, skaparen av den sp.
karaktärs- och sedekomedien, jämte Lope de
Vega och Calderon en av Spaniens största
dramatiska förf.
ATarik. Forngermanskt mansnamn.
Västgotiska konungar. 1. A. I, d. 410. A.
ledde västgöterna i kampen såväl mot det
västromerska som det östromerska riket
för att grundlägga ett mäktigt gotiskt
välde. När hans farligaste motståndare,
den västromerske fältherren av vandalisk
börd, Stiliko, mördats, föll Italien
mot-ståndslöst i hans händer och han
erövrade och plundrade Rom 410 e. Kr., men
hans egen död hindrade hans planer. 2.
A. II, konung i det spansk-franska
väst-gotariket (485—507), stupade i strid med
frankerna vid Poitiers 507.
Ala’rm (fransk, alarme av it. all’ arme =
till vapen). Bet. larm, oväsen;
utrycknings- och varningssignal. — Alarm e’r a,
göra alarm; kalla (t. ex. brandkåren).
Alas. Förk. för Alaska.
Alaska [eng. uttal: ælæ’sko; ryskt
uttal: alja’ska]. Territorium i U. S. A.
n. v. om Canada vid Stilla havet och N.
Ishavet, 1 530 000 kvkm (3 ggr så stort
som Sverige). Utmed Stilla havskusten
löpa Cordillererna och deras n. utlöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
