Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aleksejev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Alekse’jev—A’letsch-jökeln.
142
gelset. 3. A. N i k o 1 a’j e v i t j, f. 1904, d.
1918. Nikolai II:s son, jämte föräldrar och
syskon mördad i Jekaterinburg av
bolsje-vikerna i juli 1918.
Alekse’jev, Michail Vasiljevitj,
f. 1857, d. 1918. Rysk general som deltog
i rysk-turk, kriget 1877—78, i
rysk-japanska kriget 1904—05 och i världskriget.
Alema’n, M a t e o’ f. omkr. 1550, d. omkr.
1610. Sp. romanförf., särskilt ryktbar för
sin skälmroman Guzmån de Alfarache.
Alema’nner 1. rättare a 1 a m a’n ner.
En germansk folkstam, som i början av
200-talet e. Kr. bodde mellan övre Main
och Donau, varifrån de anföllo romarna
och utbredde sig över Gallien, n. Italien,
Schweiz och Elsass. Alemanner (allem ands)
har blivit det franska namnet på tyskar i
allmänhet.
Alembert [alanbä’r], Jean le Rond
d’, f. 1717, d. 1783. Fransk matematiker,
filosof och förf., en av utgivarna av den
stora encyklopedien (1751—1758), till
vilken han skrev det berömda företalet. Han
företrädde upplysningstidens radikalare
erfarenhetsfilosofi och är bekant för den
efter honom namngivna principen (se
d’Alemberts princip!) men har
även nått andra för matematikens och
mekanikens utveckling betydelsefulla
resultat, såsom bestämningen av en svängande
strängs rörelse.
d’Alemberts princip. En av d’A 1 e
m-b e r t uppställd sats, enligt vilken
uppställandet av rörelseekvationerna till ett
mekaniskt system kan återföras till ett
j ämviktsproblem.
Alemtejo [alente’cho]. Provins i s.
Portugal.
A’Iemusjaure 1. Sjitnjajarnga. Sjö
i n. v. Lappland, 425 m. ö. h., omkr. 38
kvkm.
Alengon [alanså’n]. Fabriksstad i n. v.
Frankrike (dep. Orne). Omkr. 17 000 inv.
(1921). — Alengonspetsar,
spetsar som tidigare knypplades framför allt
i A. och vilka som mönster oftast visa
blommor med slät rand på tyll-liknande
botten.
Ale’ppo 1. H a 1 e b. Livlig handelsstad
och karavanstation i n. Syrien, med
järnväg till Damaskus. A. är rikt på ståtliga
byggnader fr. äldre tider och säte för 4
ärkebiskopar. 177 000 inv. (1929).
Ale’ppo-tall (Pi’nus halepe’nsis). Ett i
medelhavsländerna inhemskt barrträd med
mångsidig användning. Veden användes
till skeppstimmer, barken lämnar ett
garvämne. Av de unga kottarna erhålles ett
harts, som användes vid vinberedning för
att hindra vinet från att surna.
Ale’rt (fransk, alerte). Bet. pigg, vaken,
påpasslig.
Alès. Se A1 a i s!
A’lesjaure. P a j e p A. (Övre A.) och
V u o 11 e A. (Nedre A.), sjöar i n.
Lappland, 770 m. ö. h., 7,5 kvkm.
Ale-Skövde. Socken i Älvsborgs län (Ale
härad). 1 340 inv. (1930).
Alessa’ndri, Art u’r o, f. 1869. Chilensk
statsman. A. valdes som medelklassens och
arbetarnas kandidat med knapp
majoritet till Chiles president för perioden 1920
—1925. Den ekonomiska krisen efter
världskriget och det därav skapade
missnöjet ledde emellertid 1924 till en
militärrevolt. En junta under general
Altamira-nos ledning övertog makten, Alessandri
reste till Europa men återkallades snart.
Han återvände och övertog
presidentska-pet i april 1925 men avgick ånyo i
oktober samma år.
Alessa’ndria. 1. Provins i n. Italien. 2.
Befäst fabriksstad, viktig järnvägsknut och
biskopssäte i A. 1. A. är uppkallad efter
påven Alexander III. 85 000 inv. (1928).
Ale’ssi, Galeazzo, f. 1512, d. 1572.
Italiensk arkitekt, som påverkat
barockstilens uppkomst.
A’letsch-jökeln. Alpernas största jökel,
belägen på s. sidan av Jungfrau och
Aletsehhorn. Bredd: 2 km, längd: 24 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
