Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alifatiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Alingsås—Alkanna.
162
Den förres syssling, läkare och. medicinsk
förf, särskilt i barnförlossningskonst.
Alingsås (fsv. Aling = en person fr. Ale
härad samt ås = takås). Stad i v.
Västergötland, Älvsborgs län vid S. J. och
Säve-ån nära dess utflöde i Mjörn.
Huvudnäringar äro handel och industri (framför
allt textilfabriker). A. anlades av borgare,
utflyttade fr. Nya Lödöse, och blev stad
1619. Genom J. Alströmers
anläggning var A. under 1700-talets förra hälft
Sveriges förnämsta fabriksstad. 8 643 inv.
(1930). Alingsås
manufakturverk, se Alströmer!
Alingsås Bomullsväveri AB.
Bomullsväven i Alingsås, grundlagt 1862.
Tillverkningen representerar ett värde av c:a 6
milj. kr. årligen. Aktiekap. 1 milj. kr.
Bolaget äges av Nääs Fabriks AB.
Alingsås landsförsamling och Rödene.
Socken i Älvsborgs
län (Kullings härad)
1 828 inv. (1930).
Alizari’n 1. a 1
i-s a r i’n. Det röda
färgämne som förr
erhölls ur k r a p p
men som nu
fram-ställes syntetiskt ur
stenkolstjära. Dess
kem.
sammansättning är Ci4 Hö O2
(OH)ä (d i o x i a
n-trakino’n). Med
metalloxider bildar
a. varaktiga föreningar av växlande färg
(violett med järnoxid, rött med tennoxid
o. s. v.).
Alje’chin 1. Aljo’schin, Alexander,
Fransk schackmästare av rysk börd, som
1927 erövrade titeln världsmästare i schack
i en match mot dåvarande världsmästaren
Capablanca, varvid A. vann 6 partier av 9.
Alka’ios. 1. I grek, mytologi Persevs son
och Herakles farfar. 2. Grek, lyriker på
600-talet f. Kr., från Lesbos, efter vilken
den alkaiska strofen uppkallats. I
de kända diktfragmenten framträder han
ALINGSÅS
STADSVAPEN : Fältet
silver, eken och
marken gröna, hjorten
röd.
både som fanatisk partiman och som
sensuell lovsjungare av kärleken och
njutningen.
Alka’isk strof. Ett antikt versmått, så
benämnt efter den grek, skalden A 1 k a
i-o s. En a. s. består av två femtaktiga och
två fyrtaktiga verser, av vilka de tre
första ha stigande, den fjärde fallande rytm.
A. s. användes ofta av Horatius och har
stundom efterbildats av sv. skalder (t. ex.
Es. Tegnér: »Träden» och B. E. Malmström:
»Trasimenus»).
Alkald. Se A 1 c a 1 d!
A’lkali (arab, kaljun = aska). Gammal
beteckning på alkalimetallernas oxider. •—
A 1 k a 1 i-m e t a 11 e r, de lätta, envärdiga
metallerna litium, kalium,
natrium, rubidium, cesium. —
Alkali-m e t r i’, kvantitativ bestämning av en bas
genom volymmätningar. — A 1 k a’l i e r,
se Baser!
A’lkaliakten. Eng. förordning åren 1863
och 1881 för att hindra luftens förorening
av gaser från industrianläggningar.
Alka’liska jordarter. Oxiderna till
metallerna kalcium, strontium,
bari u m, stundom även b e r y 1 li u m och
m a g n e s i u m. Dessa metaller kallas
därför ofta alkaliska
jordmetaller.
Alka’lisk reaktion. Egenskap
karakteristisk för baser. Dessa kännas t. ex. hala
i vattenlösning och smaka beskt samt färga
indikatorer på ett karakteristiskt sätt, t.
ex. lackmus blå, fenolftalein röd o. s. v.
Alkalci’der. Organiska växtbaser av
komplicerad sammansättning. De innehålla
alltid kväve och äro i allmänhet starka
gifter. Många äro mycket viktiga läkemedel,
ss. morfin, kinin, stryknin,
ko-dein, atropin. Hit höra även
nikotin och k o n i i n, två av de allra
starkaste gifterna.
Alkame’nes, 400-talet f. Kr. Grek,
bildhuggare, lärjunge till Feidias.
Alkanna. Se Alcanna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
