Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anakreon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Ana’kreon—Ana’ninia.
256
undan världen för att i öknar 1. kloster
föra ett strängt fromhetsliv.
Ana’kreon, 500-talet f. Kr. En berömd
forngrek. skald hos Polykrates på Samos
och i Aten, som diktade visor i den lätta
och behagliga stilen. Hans dikter, av vilka
blott fragment bevarats, besjunga kärleken
och den förfinade livsnjutningen och ha
såväl under antiken som i senare tider
imiterats. — A n a k r e o’n t i k e r,
skalder under olika tider, som efterbildat A.,
särskilt namn på en grupp tyska
1700-talsdiktare, Hagedorn, G 1 e i m m. fl.
Litt.: E. Zilliacus: Grekisk lyrik (1928).
Anakroni’sm (grek, ana’ = tillbaka och
kr o’nos = tid). Tidsför växling, fel mot
tidsfärgen i en konstnärlig 1. historisk
framställning, t. ex. då man å teatern
låter en antik hjälte uppträda i en långt
senare tids dräkt. Bet. också föråldrat
tänke- eller handlingssätt.
Analfabe’t (grek, nekande an och
alfabet). Bet. egentl. en icke läs- och
skriv-kunnig person, men också en person, som
är särskilt okunnig inom ett visst angivet
område.
AnaTfena (lat. a’nus=ändtarm). Opar ig
fena, belägen bakom analöppningen på de
flesta fiskar.
Analgesi’ (grek, nekande an och a’lgos
= smärta). Förlust av smärtsinnet.
Analo’g (grek, ana’ = enligt och lo’gos
= förnuft, förhållande). Bet.
överensstämmande med, jämförlig, likartad. —
Analogi’, ett tings likhet med ett annat i
vissa avseenden. — Analogibevis, ett
av sannolikhetsbevisen inom logiken,
varvid man drar den slutsatsen, att, om
många egenskaper hos ett ting återfinnas
hos ett annat, sannolikt även andra
egenskaper hos det förra jämväl tillkomma det
senare. — Analogibildning, inom
språkvetenskapen bet. för bildningen av ett
nytt uttryck efter mönster av ett redan
förefintligt närstående. (Ex.: bila av bil i
i analogi med bl. a. cykla av cykel; fagrare
i st. för äldre fägre i analogi med vackrare
o. d.). A. äro av stor betydelse för språkets
utveckling.
Analoga organ. Se Homolog!
Analy’s (grek, ana’ = upp och ly’ein =
lösa). Bet. upplösning, sönderdelning,
förklaring. Mots.: syntes, hopsättning,
sammanbindning. A. är en allmänt
vetenskaplig metod, varigenom man upplöser
ngt sammansatt i dess enkla
beståndsdelar. A. uppstiger fr. det enskilda till det
allmänna till skillnad från syntesen, som
går den motsatta vägen. I modern
bemärkelse namn på en matematisk metod, som
bygger på begreppen variabel och
funktion och som i mots. till algebran
inför oändlighetsbegreppet med därav
följande bildningar av gränsvärden och
undersökningar över konvergens. Med högre
a. betecknas sammanfattningar av
in-finitesimalkalkylen, 2. Sönderdelning
av ett kemiskt ämne för att
utröna dess beståndsdelar. Den kemiska a.
är dels kvalitativ, varigenom man
erhåller kännedom om vilka ämnen, som
ingå i ett visst givet ämne, dels
kvantitativ, då undersökningen gäller även den
procentuella sammansättningen av det
givna ämnet. Kvalitativ a. kan utföras dels
»på torra vägen» (se Blås r ör s a n
a-lys!), dels »på våta vägen». Härvid
måste ämnet först bringas i lösning,
varefter lösningens förhållande till olika
reagens undersökes efter en bestämd
metod. Den kvantitativa a..utföres ock dels
på våta vägen, dels — i fråga om
organiska- ämnen — genom förbränning och
uppmätning av förbränningsprodukterna.
Se Elementaranalys! — F ode r-a.,
f r ö-a., j o r d-a. o. d., inom
lantbruks-vetenskapen undersökning och
beskrivning av dessa ämnen. — Litt. till A. 2: I.
Bolin och G. Starck: Laborationsövningar
i kemi.
AnamalaT. Bergskedja i s. Britt. Indien
med A n a m u d i, s. Främre Indiens
högsta bergstopp (2 694 m. ö. h.).
Anamne’s (grek. ana’mnesis = erinring,
hågkomst). Bet. en sjukdoms förhistoria,
vilken en läkare underrättar sig om för att
kunna ställa diagnos.
Ana’mnia. Se A m n i o t a!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
